Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

TV: Dykarnas film avslöjar rostangreppet under ytan i Selångersån

/

Stora delar av kajerna har attackerats av samma bakterie som Sundsvallsbron.
Undervattensfilm från provtagningen visar hur stålsponten angripits.
– Nu ska vi bedöma om vi behöver sätta in åtgärder, säger Stefan Näslund, projektledare.

Annons

Läs också:

Här angriper bakterien Sundsvallsbrons brostöd.

I vintras kom uppgifterna om att Sundsvallsbrons brostöd angripits av den järnätande bakterien Gallionella.

Det fick Sundsvalls kommun att agera och genomföra undersökningar på sina egna kajer.

Nu är rapporten klar och den visar på ett bakterieangrepp på Södra hamnkajen, Norra kajen och i Selångersån. Det visar undervattensfilm som kommunen nu släppt.

– Den sträcka som återfinns ovanför Storbron är som sämst, men den stålsponten är också äldst, säger Stefan Näslund.

I rapporten slås det fast att den delen av sponten är i behov av snara åtgärder. "Det kan inte uteslutas att det finns positioner på detta spontparti i vattenytan där det finns hål, eller där hål mycket snart uppkommer", fastslår rapporten.

– Här är vi medvetna om att vi kan behöva göra något, men vi vet inte när, säger Stefan Näslund.

De övriga två provtagningsplatserna låg på Norra kajen och Södra hamnkajen. Kajerna som är byggda under senare delen av 2000-talet, men angreppet är väldigt tydligt.

"Lätt vidröring med fingrar river loss stora "moln" av järnoxider och blottlägger en svart beläggning", rapporteras det från piren vid Norra kajen.

"Dessa stöd har betydligt mer järnoxider jämfört med norra kajen. Beläggningarna kan vara flera centimeter tjocka, står det i rapporten från Södra kajen.

– Det syns att det finns påväxt på bägge platserna. Nu räknar man med en viss avrostning och stålsponten är dimensionerad för att hålla ett antal år trots att en del av stålet rostar bort, säger Stefan Näslund.

Nästa steg för kommunen blir att försöka beräkna med vilken takt stålet förstörs för att få fram en livslängd.

– Vi har uppgifter om hur mycket som försvunnit hittills och nu ska vi få fram en siffra om hur mycket som försvinner per år. Först därefter vet vi om vi behöver agera, säger Näslund och tillägger:

– Men vår preliminära bedömning är att vi för närvarande inte behöver vidta några speciella åtgärder.

Men han menar att den nya kunskapen kan få kommunen att agera på ett annat sätt i framtiden.

– Det vi sett och lärt oss får vi absolut ta med oss när vi bygger kajer i framtiden, säger han.

Mer läsning