Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tyget som klädde Matfors

/
  • Hembygdsföreningens museum på Torkarlsberget har ett ljuvligt krypin på övervåningen.

Säg massafilt till äldre Matforsbor och de ler lite nostalgiskt. För massafilt var det som alla på orten ville komma över och det användes till allt från barnkläder till mattor.

Annons
Matfors kulturarv synliggjordes i går på gamla bruket, vid Torkarlsberget, biblioteket, Folkets hus och flera andra ställen.
En liten pärla var utställningen "Kvinnokonst eller missbrukad kvinnokraft" som PRO ordnat i Tuna Lillkyrka. Under den vassa rubriken visades sömnad och broderier från 1800-talet fram till 1950.
Två vackert broderade draperier från 1920-talet väckte nyfikenhet eftersom det framgick att det bruna tyget var massafilt som använts i pappersbruket och sålts som förslitet.
Tyget är av helylle i tuskaft och tillverkat i Husum. På pappersbruket löpte pappersmassan på massafilten. Men när det blev slitet och inte dög för ändamålet såldes det, berättar Gertrud Blomqvist, född och uppvuxen i samhället.
Hon berättar om det hyschhysch som rådde när det var dags för utförsäljningen för alla ville ha sin bit, och det fanns ingen begränsning för vad det bruna rejäla tyget kunde användas till. Kläder, kuddar, filtar och mattor.
Hela Matfors gick klädd i massafilt på 1930-talet. Själv har jag haft det i kläder och det var varmt och skönt. Min pappa sydde mig en skiddress och jag var en av de första flickorna som hade byxor på mig.
Tyget fick köpas mycket billigt av de anställda efter rekvisition på fabriken. Men tillgången täckte aldrig riktigt den stora efterfrågan.
Även på Torkarlsberget dominerade textilierna. Vid ingången till museet vajade gammeldags underkläder i olika modeller och inne hade montrar satts upp med kläder från olika epoker.
Där visades också tygtapeter från 1600-talet. De påträffades som tätningsmaterial när huset renoverades på 1930-talet. Jute- och linneväven har sannolikt kommit med lumpsäckar från Dalarna eller Hälsingland och dög bra att täta gistna hus med. Efter omsorgsfullt konserverings- och restaurationsarbete hänger de till allmän beskådan. Märkliga alster med smått abstrakta människoavbilder men med påfallande färgstyrka kvar, med tanke på ålder och behandling.
Kulturarvet går även vidare, det visade Ung syjunta som av återvunnet ylle provat sig fram till nya glada och vackra alster. Läs mera om dem i Del 2 i dagens tidning.

Mer läsning

Annons