Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tystnadens kultur har tagit över i sjukvården

/
  • – Man får inte säga det man vill, eftersom det finns en risk att man blir av med sitt jobb, säger en sjuksköterska vid Sundsvalls sjukhus.

Rädslan att inte våga föra fram kritik inom offentlig sektor är på sina håll stor.
Inom landstinget vittnar många hur tystnadens kultur har sänkt sig över de vårdanställda.
Och när man ändå vill föra fram kritik mot ledningen gör man det anonymt.

Annons

Vi har även tidigare berättat om sjuksköterskor som beskrivit hur de riskerar att drabbas av repressalier om man uttrycker kritik. Man har upplevt att frispråkighet kan belönas med att karriärvägar stängs och om förtäckta hot får kritiska röster att tystna.

– Man får inte säga det man vill, eftersom det finns en risk att man blir av med sitt jobb, säger en sjuksköterska vid Sundsvalls sjukhus, som vill vara anonym.

Hen berättar att de anställda har många åsikter, men att det krävs mod och styrka för att öppet våga uttrycka obekväma åsikter.

– Det är en kultur som man växer in i. Det är en speciell kultur och den har sina egna regler och lagar som man följer efter ett tag. Det är som en oskriven lag att man inte går ut och beklagar sig. Man ska i princip vara tacksam över att man har ett jobb, säger sjuksköterskan.

Hen menar helt enkelt att "obekväma människor blir inte kvar".

– Och det här gäller hela sjukhuset. Det finns ju tidigare exempel på läkare och chefer som fått avgå för att de har en stark röst. Är man lite obekväm för ledningen då åker man och jag tror att det är det som avspeglar sig på personalen. Då håller man i stället en låg profil, säger sjuksköterskan.

Vad är de största riskerna men en sån här kultur?

– Det sker ingen utveckling. Jag är själv en person med starka åsikter, men jag får inte säga vad jag tycker. Så är det kanske även i den övriga offentliga sektorn. Man får lägga band på sig. Just i landstinget är det mycket som måste förbättras och då kanske vi på golvet vill bli hörda, för det är ändå vi som ser det här, säger sjuksköterskan.

En annan sjuksköterska, som också vill vara anonym, berättar att det ibland kan handla om att man vill vara lojal med sina chefer och inte utsätta dem för obehag.

– Men jag tror att folk är fega. Själv vill jag ju vara anonym nu, eftersom man är rädd att det ska bli repressalier, säger den andra sjuksköterskan.

Samtidigt säger den här sjuksköterskan att hen aldrig fått några repressalier.

– Men om jag skulle gå ut med mitt namn och verkligen säga sanningen om hur vi upplever det och vilket helvete som vi har, då tror jag att det kanske skulle bli någon påföljd, säger sjuksköterskan.

Har du någon kritik mot media?

– Det man hör är att media bara fokuserar på det negativa. Det ska alltid skrivas om när det hänt något, men vi kan inte försvara oss när en patient beklagar sig. Då blir vi irriterade över att patienten får så mycket utrymme, medan vi inte kan säga att så var det inte, säger den andra sjuksköterskan.

Mer läsning

Annons