Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ungdomsmedicinen kräver mer kunskap

Att drabbas av en kronisk sjukdom är svårt för alla. Allra svårast är det för ungdomar mellan 13 och 17 år. — Därför behövs det mer kunskap inom ungdomsmedicinen för att kunna möta ungdomarna och föräldrarna på ett bättre sätt, säger Kristina Berg Kelly, docent och forskare vid Göteborgs universitet.

Annons
Under onsdagen höll Kristina Berg Kelly en mycket välbesökt föreläsning på Komvux i Sundsvall. Många av åhörarna jobbar på sjukhuset och alla ville höra henne berätta om hur ungdomar och föräldrar hantera dystra besked om kroniska sjukdomar och hur man lär sig att leva med allt det nya.
Hon berättar att det finns en miljon ungdomar i Sverige och att situationen för dem är speciell.
De befinner sig i en fas i livet då de ska börja stå på egna ben. Kroppen, utseendet och sättet att tänka förändras.
Att bli sjuk just då är särskilt hårt och många har svårt att acceptera sin defekt. Den kommer som ytterligare en belastning och förtroendet för den egna kroppen kan få sig en rejäl törn.
Men livet måste gå vidare och frigörelsen från föräldrarna fortsätta.
Föräldrarna är alltjämt de viktigaste personerna för ungdomarna och det är viktigt att samspelet dem emellan blir bra, säger Kristina Berg Kelly.
De auktoritära föräldrarna som aldrig förhandlar med sina barn kan få det svårt, liksom de känslostyrda, som bara tycker synd om sina barn och låter dem bestämma.
Det bästa är auktoritativa föräldrar som kan sätta gränser men ändå är empatiska och kan förhandla med barnen.
Och många behöver hjälp från sjukvården med att hantera den nya situationen.
Det är inte alldeles ovanligt att tonåringar som exempelvis får diabetes helst vill glömma alltihop och ger sig ut och tågluffar på egen hand, medan föräldrarna sitter hemma och våndas och tonåringen blir precis så sjuk som föräldrarna har befarat.
Kristina Berg Kelly berättar om ungdomar som kan hamna i så djupa konflikter med sina auktoritära föräldrar att de rymmer hemifrån.
Nu vill hon utveckla kunskapen kring ungdomsmedicinen .
Det finns ingen särskild utbildning på detta, utan det här är en kunskap som läkare skaffar sig under åren i möten med ungdomar och föräldrar.
Mycket handlar om förhållningssätt och bemötande, att ungdomarna lär sig att ta ansvar för sina sjukdomar och sina liv och att hitta en balans i tillvaron där våndor, oro och relationer ligger på ett hanterbart plan. Och det finns både verktyg och erfarenhet inom vården. I exempelvis USA och Australien är ungdomsmedicin ett viktigt kompetensomåde. Nu är det dags för den svenska sjukvården att vässa kompetensen, tycker Kristina Berg Kelly.

Mer läsning

Annons