Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Var fjärde tror man får efterforska källa

Var fjärde anställd inom offentlig sektor i länet tror att arbetsgivare har rätt att efterforska en anonym källa som talat med media.
Samtidigt fick Justitiekanslern (JK) förra året ta emot rekordmånga anmälningar om brott mot just efterforsknings- och repressalieförbuden.

Annons

Det råder stora kunskapsbrister om vilka rättigheter som offentliganställda har.

I Mittmedias och SR:s opinionsundersökning svarar 26 procent av 500 offentliganställda personer i länet att arbetsgivaren inom offentlig sektor har rätt att efterforska en källa. I själva verket är det straffbart enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Det är förfärligt, säger Nils Funcke, journalist och yttrandefrihetsexpert, i en kommentar till resultatet.

Är det vanligt att offentliga arbetsgivare efterforskar källor?

– Även enstaka fall är illavarslande och det sker alltför ofta. Jag skulle påstå att det som kommer upp till ytan och blir känt, de fallen har blivit fler de senaste åren. Det kan man se på de anmälningar som kommer in till Justitiekanslern (JK), säger Nils Funcke.

Förra året fick JK ta emot rekordmånga anmälningar mot grundlagens efterforsknings- och repressalieförbud enligt tidningen Journalisten. Under 1990 anmäldes ett brott jämfört med 23 stycken under förra året.

Vår opinionsundersökning visar även att sex procent av de tillfrågade, som alltså alla arbetar inom offentlig sektor i länet, känner till att någon av deras chefer har efterforskat källor.

– Det borde naturligtvis vara noll att det inte förekommer. Men här måste man titta på varje fall, för det kan handla om subjektiva bedömningar från den enskilde att nu har chefen gått för långt. Det finns ett utrymme för chefer att av misstag eller i förbigående säga eller göra saker som kan tolkas att man efterforskar en källa, säger Funcke.

Bland dessa sex procent behöver inte alla vara "straffbara gärningar".

– Det krävs nämligen ett uppsåt för att kunna straffas för en efterforskning, säger Funcke.

Journalisten berättar att det är ovanligt att JK inleder en undersökning i den här typen av fall och ännu ovanligare att åtal väcks. Det senare har endast inträffat elva gånger sedan 1990.

Rättsligt sätt är det ofta ett knepigt bevisläge och svårt att fälla en chef för att ha efterforskat en källa.

Ord står ofta mot ord.

– Det är det som många av de här anmälningarna har fallit på tidigare. Det har funnits några enstaka fall där det har funnits något skriftligt dokument. Men det som vi har sett de senaste åren är att det finns ljudupptagningar när anställda sätter sina telefoner på inspelning när man antar eller befarar att någon kommer att säga något dumt, säger Nils Funcke.

Mer läsning

Annons