Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Viktigt med flexibilitet vid kriser"

Stora olyckor innebär ett hårt tryck på sjukvården. – De gånger det har krisat här har det praktiskt fungerat väldigt bra, säger Bo-Anders Öberg, beredskapschef på Landstinget Västernorrland.

Annons
Han tänker då främst på beredskapen vid tsunamikatastrofen och den stora bussolyckan i Indal 2001.
Enligt uppgifter jag har fått hade vi 17 ambulanser på väg till olycksplatsen inom 17 minuter. Några av dem kom från Jämtland.
Beroende på en olyckas omfattning rullar olika krisledningsorganisationer i gång. Vid en riktigt stor olycka går en regional krisledningsgrupp in och ansvarar för samordningen mellan olika sjukhus, landsting, räddningstjänst, polis, länsstyrelse och berörda kommuner.
Sedan är det viktigt med flexibilitet vid större kriser eftersom ett krisscenario kanske inte blir riktigt som man har tänkt sig eller tränat för.

Viktig samordning
Just samordningen mellan sjukhus och olika landsting är viktig eftersom antalet intensivvårdsplatser är begränsat.
På Sundsvalls sjukhus finns till exempel 46 så kallade akutplatser.
Jag tycker att vi har rimligt stora resurser. Vid en större olycka går det även att skicka skadade till andra sjukhus, säger Mats Jonsson, säkerhetschef på Sundsvalls sjukhus.
Men Socialstyrelsen har sett att det finns brister i framförallt samordningen mellan landstingen vid större olyckor. Därför har de kommit med direktiv om hur landstingen ska bygga upp sin katastrofberedskap. Målet är att den ska se i stort sett likadan ut i hela landet.
Vi vill ena det här. Om man begär hjälp från ett annat landsting ska man ha ett ställe dit man vet att man ska vända sig för att få den hjälp som man efterfrågar. Det ska inte behövas tio samtal innan man hamnar rätt, säger Per-Åke Nilsson på Socialstyrelsen.

Mer läsning

Annons