Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vill visa upp Sveriges kultur i Japan

/
  • En gång per år kommer en japansk fotograf till Sundsvall och då jobbar han med Yoko för att fota och skriva om olika svenska hem till japanska tidningar.
  • Dottern Yuiko var bara 2,5 år gammal när familjen flyttade från Tokyo till Sundsvall.
  • När Yoko Kawabata bodde i Japan var hon den som hade svensk inredning, nu i Sverige har lite japanska detaljer fått plats.
  • Yoko Kawabata
  • Dottern Yuiko var bara 2,5 år gammal när familjen flyttade från Tokyo till Sundsvall.

Första kontakten med Sverige var som utbytesstudent från Kobe till Småland.
Nu jobbar hon med att marknadsföra svensk kultur till Japan.
– Sverige har så mycket bra som jag tycker Japan också borde få ta del av, säger Yoko Kawabata.

Annons

I ett villaområde i Petersvik bor hon tillsammans med hennes man Tetsu och deras dotter Yuiko. Där har de bott i lite drygt tre år men det var över fem år sedan de flyttade till Sundsvall. Innan flytten bodde de i Tokyo och sedan de fick Yuiko letade de efter ett annat land som skulle passa bättre för hela familjen.

– Det var så stressigt i Tokyo, Yuiko var då ett år gammal och vi ville hitta någon bättre stad för henne att växa upp i, säger Yoko och fortsätter:

– Dessutom så slutar kvinnor jobba efter att man fått barn eftersom mannen jobbar sent och det finns mycket problem med dagisplatser samt saknaden av arbetsgivarens förståelse. Det funkade inte för någon av oss.

Men när Yoko drömde sig bort till något annat land var det inte Sverige, och ännu mindre Sundsvall, hon såg framför sig.

– Jag var inte alls positiv när Tetsu kom med förslaget, men företaget han jobbar åt har ett kontor i Sundsvall så allt ordnade sig så smidigt.

Direkt när Yoko kom till Sundsvall började hon känna sig rastlös. Hon var arbetslös, hemma med en tvååring och utan något kontaktnät.

– Vi bodde på ett lägenhetshotell under första månaden. Även om vi fick jättemycket hjälp av kollegor till Tetsu så trivdes jag inte alls i början, säger hon.

På en tågresa väcktes iden som sedan skulle bli hennes profession. Hon läste en recension om boken "Mitt liv med Saddam" som är skriven av en svensk journalist. Och då kom tanken – hon kunde översätta svenska böcker till japanska.

– Jag köpte boken och ringde till Bonnier och blev uppmanad att sälja rättigheter till förlag innan man får översätta.

Eftersom Yoko aldrig jobbat med något liknande förr var det lite svårt att veta vilken väg hon skulle ta. Men hon köpte en biljett till Frankfurt där en bokmässa skulle hållas.

– Det kändes enklare att åka dit och presentera mig, för ett mail eller telefonsamtal skulle aldrig nå till rätt person. Och Frankfurt är mycket billigare och lättare att ta sig till i stället för Tokyo.

Väl på mässan delade hon ut flera synopsis till olika böcker, bland annat "Mitt liv med Saddam", men också svenska däckare som då var otroligt populära. Sedan fick hon bara vänta spänt på svar från de stora förlagen.

– Efter några månader kom svaret från ett förlag som ville köpa, jag blev hur glad som helst!

Sedan dess har uppdragen rullat in allt från däckare till storsäljaren cirkeln samt inredningsreportage. Helt utan erfarenhet eller kontakter lyckades hon. Varje år kommer en japansk fotograf hem till henne och under en vecka åker de ut till olika hem från Sundsvall för ett inredningsmagasin.

– Jag jobbar typ jämnt, tidningarna älskar det svenska materialet.

När det väl löste sig med jobb och att de hittade huset vände hennes erfarenhet av Sverige och Sundsvall.

– Vi kan inte tänka oss alls att flytta härifrån. Dottern har sina kompisar och vi trivs jättebra hela familjen, säger hon.

Största skillnaderna är matkulturen samt kvinnosynen. Om det skriver hon krönikor till en japansk tidning som heter Bizmom och riktar sig mot kvinnor som har eller vill göra karriärer.

– Där är det svårare och här är det en självklarhet.

Under åren har det blivit en del kulturkrockar, inte minst kring fritidssysslor och matkulturen.

– I Japan äter man alltid ute på fritiden, jag lagade aldrig mat på helgerna när jag bodde i Tokyo. Men jag minns när vi var nyinflyttade och skulle sätta oss på charm en lördag.

– Vi kom dit fem minuter i fem och beställde in och tyckte att vi var lite tidigt ute för det var helt dött. Efter fem minuter kom servitören och sa att de stängde, skrattar hon.

Men just för att de är två helt olika kulturer tycker Yoko att det både är kul och viktigt att visa Japan hur vi svenskar lever.

– Det finns ett otroligt intresse för Sverige i Japan, fråga mig inte varför, men jag tycker det är jättekul!

Mer läsning

Annons