Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Visste du att...

/
  • Gamla glödlampor får inte slängas i soporna. Nu måste de lämnas på tippen och allt fler efterlyser nu holkar för glödlampor på återvinningsstationerna.

Sopberget i Sundsvall växer inte längre. Däremot blir hushållen allt bättre på att lämna skräp till återvinning.
— Folk har blivit mer miljömedvetna och allt fler tar ansvar för sitt avfall, säger Martin Lidow, verksamhetsansvarig för hushållsavfall, Reko.

Annons
Det är full fart på Blåbergets återvinningscentral och de stora containrarna fylls snabbt.
Folk hyr släpkärror och slänger sin bråte. En av dem är Jan Hammarberg.
Titta, här är reservdelar till ungarnas cyklar, gamla ringklockor och annat som jag aldrig kommer att använda, säger han och hivar i väg kartongen med all skrot.
Han har renoverat hemma i Bosvedjan och då blir det alltid skräp.
Jag tycker det är fantastiskt att man kan åka hit och bli av med allt skräp, säger han.
Vicci Andersson-Sjöbom från Allsta brukar passa på att svänga förbi Blåberget när hon ska till stan för att storhandla. Nu åker en massa kartonger och hon tar även farväl av en gammal skrivare som har kostat åtskilligt i reparationer.
Det är bra att man kan lämna allt här.
Hon tycker också att folk har blivit bättre på att sortera.
Samtidigt måste vi ställa krav på stationerna. Det ska vara ordning och reda, annars drar man sig för att åka dit.
Och hon hoppas att stationerna utrustas med holkar för glödlampor, eftersom de inte längre får kastas i soporna och inte i återvinningskärlen för glas. Nu måste de lämnas på tippen.
Det är särskilt viktigt med lågenergilamporna, eftersom de innehåller kvicksilver, säger Martin Lidow.
Samma sak gäller för små batterier. Det säljs mer batterier än vad som kommer tillbaka till Blåberget.
Slängs de i soporna eldas de upp och då kommer kvickslivret ut i luften och det är inte bra.
Ändå ska bettariholkarna tas bort från återvinningsstationerna.
Vi är tvungna att göra det eftersom de vandaliseras. Det betyder att vi får massor med batterier spridda i snöhögar och annat. I stället får bensinstationer och livsmedelsbutiker ta emot gamla batterier.
Batterier är för övrigt ett sorgligt kapitel. De som innehåller bly, kadmium och kvicksilver lagras på obestämd tid i SAKAB:s anläggning i Kumla. De mer miljövänliga läggs i en särskild cell på Blåberget i vänta på att man hittar metoder för destruktion eller återvinning.
Och det är inte alldeles enkelt att ha kontroll över det som farlig avfall - och det som inte är det. Exempelvis klassas nagellack och hårsprayflaskor som farligt avfall.
Men på tippen tar vi emot allt utom sprängämnen och ammunition. Sådant ska lämnas till polisen. Och bilar, som ska gå till skroten, säger Martin Lidow.
Och den som är osäker och inte vill åka till tippen kan för 100 kronor får personlig rådgivning och hämtning av farligt avfall.
Det är inte många som har utnyttjat den möjligheten än, men den finns!


Så här mycket återvinns i Sundsvalls kommun
Papper: 84,6 ton
Wellpapp: 35,3 ton
Glasförpackningar: 14,4 ton
Returkartong: 11,8 ton
Metallförpackningar: 1,5 ton
Hårdplastförpackningar: 2,9 ton
Elektronikavfall: 11,3 ton
Farligt avfall: 2,2 ton
Småbatterier: 0,2 ton
Bilbatterier: 0,7 ton
Källa: Livsmiljöbokslut 2004
...för två år sedan anställde förpackningsinsamlingen pensionerade poliser som sopspioner för att stoppa nedskräpningen vid återvinningsstationerna. Det har lett till 230 polisanmälningar av slarviga sopsorterare i Sverige.
...energiinnehållet i ett kilo plastförpackningar är lika stort som i ett kilo olja
...armeringsjärnen i Öresundsbron är gjorda av återvunna metallförpackningar
...vi i Sverige producerar 2,7 miljoner ton hushållsavfall varje år? Om alla hushåll skulle lämna alla sina förpackningar till återvinning skulle volymen av hushållssopor minska till hälften
...vi i Sverige är bland de fem bästa nationerna i världen på återvinning av wellpapp
...varje kilo hårdplast som återvinns sparar 1 liter olja
...ca: 50 % av allt stål som produceras i världen kommer från återvunnet järnskrot
...en ny aluminiumburk skapar tjugo gånger mer luftföroreningar än en återvunnen
...90 % av allt glas återvinns
...ett ton återvunnet papper sparar 14 träd
...ett ton återvunnet glas motsvarar ett ton råmaterial
...i Sundsvall samlas 100 kilo kvicksilverbatterier och cirka 100 000 lysrör per år.
...ett ton kapsyler som återvinns motsvarar den plåt som används till en Volvo V70.
...om alla invånare i Sverige lämnar in sina kapsyler till återvinning under ett år, räcker stålet till 2200 nya personbilar.
...7 av 10 invånare i Sverige källsorterar förpackningar
...man kan återvinna stål, aluminium och glas hur många gånger som helst.
Källa: Reko

Så här återanvänds skräpet
Glaset skickas till ett glasbruk i Närke,
Kartong, wellpapp och papper går vidare till pappersbruk i Örebro och Östergötland.
Plasten skickas till Strömsbruk för sortrring innan den går vidare till industrin.
Metall går till Borlänge och görs om till armeringsjärn.


...och så här fördelas ansvaret för återvinningscentralerna:
Reko ägs av Sundsvalls kommun, och det är Reko som upplåter marken och har ansvaret för och informationen.
Materialbolagen, som ägs av SCA och andra skogsbolag, ansvarar för tidnings- och förpackningsinsamlingen via lokala entreprenörer. I Sundsvall tar IL Recycling hand om plåt, tidningar och plast, med Sundfrakt tar hand om glaset.

Mer grovsopor - mindre hushållssopor
1995 producerades 23 385 ton hushållssopor i Sundsvalls kommun och 4 900 ton grovsopor och återvinningsskräp.
2004 blev det 20 268 ton hushållssopor och 10 841 ton grovsopor och återvinningsskräp.
Ökningen av grovsopor förklaras med det låga ränteläge - och möjligen "Timell- och Ernst-effekten". Folk renoverar mera, och det genererar mycket skräp.
I snitt genererar varje invånare i Sundsvall 217,1 kilo hushållsavfall per år och 116,1 kilo grovsopor och återvinningsskräp.

Mer läsning

Annons