Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sundsvalls mest berömda konstnär – var bodde hon?

/
  • Sigrid Hjertén bodde periodvis hos sin mormor i Rahmska huset på Storgatan/Esplanaden. Fast inte 1971 då den här bilden är tagen, utan 1885-1888.

Annons
FRÅGA: Var bodde konstnären Sigrid Hjertén, som föddes i Sundsvall 1885?

SVAR: Den världskända konstnären Sigrid Hjertén växte upp i det Rahmska huset, ett ståndsmässigt trähus beläget vid Storgatan och Bredgränd (nuv. Centralgatan) i hörnet mot Stora torget.
Huset ägdes av mormodern Anna Brita Rahm, från Sundsvallssläkten Thunberg. Hon var änka efter handlaren Johan Ulric Rahm från Bollnäs.
Modern, Maria Rahm, hade funnit kärleken i den 24 år äldre juristen Svante Hjertén. Han var oäkta son till en piga på ett gods i Västergötland, men visade tidigt prov på gott läshuvud, och patronen på gården lät bekosta hans utbildning vid universitetet i Uppsala. När Hjertén gifte sig med Maria Rahm i Sundsvall 1884 var han häradshövding och kom närmast från Härnösand.
År 1886 föddes också en bror till Sigrid, Gustav. Men familjelyckan skulle inte bli långvarig. Modern var sjuk i tbc, och sökte hjälp hos den välkände doktor Westerlund i Enköping. Där avled hon \"efter långvarigt lidande\" den 1 maj 1888. Hon var bara 23 år.
Den 25 maj samma år öppnade morbrodern Gustaf Rahm en ny affär för pälsvaror och hattar i mormoderns hus invid torget.
Stadsbranden en månad senare slukade de torra trähusen, även det Rahmska, och det blev upptakten till ett kringflackande liv runtom i Medelpad för den lilla familjen. Lagom till midsommar 1890 tog Svante Hjertén med sig barnen till Matfors, men redan i adventstid samma år gick ett nytt flyttlass: den här gången till Silje i Selånger.
År 1891 stod mormoderns nya stenhus klart vid Storgatan 24 på samma tomt som före branden. Sigrid var ibland där och hälsade på, och hennes far kom att inrätta sin advokatbyrå i huset.
I december 1893, när Sigrid var åtta år, lämnade familjen Silje och hamnade den här gången på Näs gård i Skön, som hennes far arrenderade. Svante Hjertén led ständigt av dålig ekonomi, och det var förklaringen till de många flyttarna.
Två år senare kom familjen in till stan igen, till det Blombergska huset på Storgatan 16. Svante Hjertén hade städslat en hushållerska, Tora Östberg. Hennes bror var den sedermera berömde arkitekten Ragnar Östberg, som ritade Stockholms stadshus och här i Sundsvall bland annat Sveabiografen. Det var han som upptäckte och uppmuntrade Sigrids konstnärsbegåvning.
På hösten 1897, när Sigrid var 12 år, gifte fadern om sig med Tora Östberg och familjen flyttade till Stockholm. Sigrid kom att återvända till Sundsvall ibland år 1902 bodde hon i mer än ett halvår hos sin mormor, alltså i det hus som många Sundsvallsbor i dag förknippar med optiker Blomkvist.
Katarina Borgh Bertorp, tidigare chef på Sundsvalls museum, har gjort betydande insatser för att sprida kunskap om Sigrid Hjerténs liv och verk. Det senaste decenniet har hon organiserat utställningar i Paris, München, Berlin, Köpenhamn och flera svenska städer. Ännu saknas en heltäckande biografi, men hon skriver på en större bok om den numera världsberömda konstnärinnan från Sundsvall. Och lite glans sprids då också över Tuna, Selånger och Skön.

Mer läsning

Annons