Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Miljö för miljoner försvann i Sörvik

/
  • Kommunens livboj är det enda som hållit sig flytande bland alladränkta visioner i den groddamm man byggde.
  • Grillplatsen vid stranden skulle bli en samlingsplats förmiljöhungrande skolbarn från hela Västernorrland.
  • Sörviks herrgård var Timrå kommuns miljödröm som avslutades abruptnär kostnaderna skenade iväg bortom politikernas kontroll.

När Timrå kommun köpt Sörviks herrgård 1994 drog man upp ambitiösa planer för att utveckla ett \"miljöcentrum\". Tio år senare återgick herrgården till privata ägare och cirkeln var sluten. Ett storstilat projekt som aldrig fick luft under vingarna och som kostade miljoner i form av bidrag och tämligen resultatlösa projekt. Idag vill ingen riktigt kännas vid orsakerna. ST kommer i två artiklar att berätta historien om Sörviks miljöcentrum.

Annons
Politiker skyller på andra politiker eller på tjänstemän och tjänstemännen säger att politikerna hade avgörandet. ST har synat dokument som uppvisar en sällsynt lättsinnig hantering, oavsett vem som ytterst bar ansvaret.
Herrgården köptes för 1,5 miljoner strax före årsskiftet 1994. Det var Timrås då ledande politiker Kenneth Westberg som tillsammans med nuvarande kommunchefen Stig Fagerström köpte fastigheten. Frågan är varför den köptes, för det var först efter halvtannat år som kommunen började skissa på ett miljöcentrum.
Socialdemokraterna drev frågan medan övriga partier var tveksamma. När herrgårdsköpet först togs upp i kommunstyrelsen i september yrkade folkpartisten Björn Hellquist att frågan om köp skulle överlämnas till budgetberedningen. Den uppfattningen delade han med övriga inom oppositionen i kommunstyrelsen.
När frågan ändå drevs till fullmäktige i mitten av september krävde centerns Lars-Erik Nordin att ärendet skulle skickas tillbaka till kommunstyrelsen, för ytterligare utredning. Kenneth Westberg ville ha ett omedelbart beslut och så blev fallet efter votering.

I dåligt skick
Fastighetskontoret fick uppdraget att ta hand om huset som påminde mer om en rivningskåk än en herrgård vid köpetillfället.
Taket läckte vilket lett till rötskador på vindsvåningen, berättar en av de personer som senare kom att arbeta i huset.
Vederbörande minns att vaktmästaren hade ett antal hinkar uppe på vinden för att samla ihop så mycket som möjligt av det som läckte in.
De tidiga besiktningsprotokollen från fastighetskontoret visar också att det fanns massor av andra brister som skulle åtgärdas efter råd och läge.
Medan planerna på ett miljöcentrum växte fram sysselsattes en del personer med små och tillfälliga jobb, som att röja upp den stora parken och andra sysslor som arbetsförmedlingen betalade.
Drygt två år efter kommunens övertagande var den framtida inriktningen klar. Det skulle bli ett miljöcentrum av Sörvik. En arbetsgrupp hade bildats i mars 1997 och kommunekologen Stefan Grundström fick uppdraget att arbeta fram utgångspunkterna.

En bra resurs för Timrå
Arbetsgruppen för Sörviks framtid bestod av miljö- och byggchefen Christer Persson, kommunchefen Stig Fagerström, fastighetschefen Lars-Erik Westerlund och kommunekologen Stefan Grundström. Personvalet visar att den långsiktiga inriktningen nu var fastlagd.
Det miljömanifest som Grundström formulerade för Sörvik innehåller inga tveksamheter:
Det långsiktiga målet är att utveckla Sörviks herrgård till ett miljöcentrum med självbärande verksamhet, skrev han den 1 april 1997.
Under det senaste året har visats att herrgården, som miljöcentrum, fyller en mycket viktig funktion. Statens beslut att forma Sverige till ett uthålligt samhälle i alla delar, visar att en satsning på Sörviks herrgård som miljöcentrum är rätt.
Grundström säger också att verksamheten inte kan drivas med projekt i det långa loppet. Samtidigt skriver han i inlindad form att herrgården som miljöcentrum är ett bra sätt att komma över statliga bidrag:
Sörviks herrgård kan säkrast bli en bra resurs för Timrå kommun, när det gäller att komma åt centrala medel inom olika verksamhetsområden.

750 000 kronor per år
När Stefan Grundström lämnar sitt förslag till politikerna i april 1997 har han också gjort ett överslag av vad det kostar att driva verksamheten \"på nuvarande nivå\". Han kommer fram till 750 000 kronor per år, varav 280 000 är kostnaden för huset och 470 000 faller på verksamheten.
Han berättar också att miljökontoret arbetar på en EU-ansökan om mål 3 pengar, ca 300 000 kronor för 1998 och att man försöker hitta hyresgäster som kan bidra med 100 000 kronor.
Kommunens kostnad skulle då bli 350 000 kronor för det kommande året.
Hur det sedan gick berättar vi i nästa artikel, i morgon söndag.

Mer läsning

Annons