Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sprängning avslutade ytletningen på Åstön

/
  • Göran Johansson pekar ut de platser där man hittat farliga saker, skjutplatserna längst ut på udden och på området där man tänkt bygga villor.
  • Den största behållningen av ytletningen, sett ur allmänhetens ögon, är nog den omfattande insamling av järnskrot som militären åstadkommit, anser Göran Johansson som lett projektet.
  • Sista dagen fick de deltagande hemvärnssoldaterna en lektion i hur försvarets professionella ammunitionsröjare oskadliggör blindgångare.
  • En larmmina som hittades på ett träd där den förmodligen suttit i decennier, uppvisade tecken på att ha exploderat under det senaste året.

Nu är det gamla militärskjutfältet på Åstön ytsanerat. På onsdagen avslutades jobbet med att man sprängde fyra skarpladdade granater och projektiler som hittats under sommarens jobb. Den stora miljöinsatsen är dock ihopsamlandet av allt rostande skrot, uppskattningsvis tio ton, som nu skickas till återvinning.

Annons
De fyra skarpa, odetonerade, sakerna som påträffats var i sådant skick och läge att de kunde flyttas till en utvald plats på sydöstra delen av ön där de kunde sprängas och fås att detonera. Det jobbet gjordes av ett par professionella ammunitionsröjare. Området spärrades. Vaktposter och varningspersonal placerads ut för att ingen obehörig skulle kunna hamna i närheten när man sprängde. Inte ens de hemvärnsmän som gått skallgång hela sommaren tilläts komma i närheten utan fick nöja sig med en demonstration på blind materiel.

Skjutplatserna
De gamla skjutplatserna har av naturliga skäl varit de ställen där vi förväntat oss att göra fynd. Men vi hittade mindre än man kunde befarat. Däremot har vi samlat skrot, allt tillvarataget och lagt i två containrar, som nu ska köras till Stena för återvinning. En mindre del som härrör från ammunition skickas till ett speciellt omsmältverk.
Det berättar Göran Johansson, som lett operationen på Åstön. Han pekar på en karta som visar var fynden av de fyra farliga projektilerna gjorts.
Tre ligger inom det yttre området som försvaret fortfarande disponerar, men en ganska otrevlig sak hittades inom det område där man tänkt sig exploatera för villabebyggelse. jag tror knappast att det är en lämplig markanvändning, särskilt som det området innehållet stora partier med tät och djup mossa och ljung, säger han.
I det området kan man också räkna med att blyhalten överstiger de tillåtna gränsvärdena för bostadsbebyggelse.
Men det vet vi inget om ännu. Markprover har tagits och håller på att analyseras, säger Göran Johansson.

Varningsskyltar
I vår kommer man att sätta upp nya varningsskyltar på några platser där allmänheten ofta vistas. Det kan dyka upp ytterligare oexploderad ammunition i framtiden. Skyltarna ska göras i samarbete mellan försvaret och kommunen.
Det är framförallt längs stränderna som det kan komma fram ammunition. Isen kan skrapa upp saker som hamnat i havet. Därför räknar jag med att vi ska göra en kontroll runt alla stränder efter snösmältningen i vår och en sådan inspektion kan komma att göras årligen under de närmaste åren, säger Göran Johansson.
Viss försiktighet är alltså anbefalld även sedan man traskat igenom hela området. En exploderad larmmina som satt på en trädstam belyser problematiken. Minan var av en 40-talsmodell och hamnade på trädstammen får många, många år sedan. Den glömdes kvar och med åren rostade säkringsringen sönder och minan exploderade av sig själv. Troligen i fjol, eftersom det fortfarande fanns svarta brännmärken på barken.

Ring polisen!
Den som har något föremål hemma som man hittat på skjutfältet och inte riktigt vet vad det är ska kontakta polisen. Det är också dit man ska vända sig om man gör nyfynd på marken, på någon trädstam eller i strandkanten.
Polisen har ansvaret i sådana fall och vi militärer är bara med som rådgivare, påpekar Göran Johansson.
Vad som händer med den yttre delen av skjutfältet är inte beslutat. Försvaret vill lämna det till fortifikationsförvaltningen som sedan avgör om det ska säljas.
Eftersom det finns skjutplatser längst där ute så vore det kanske lämpligast att det förblev i statens ägo och införlivades med reservatet som strövområde, enligt min personliga uppfattning.
På skären utanför Skeppshamn råder landstigningsförbud året runt på grund av riskerna med blindgångare. Det är tänkbart att man med ammunitionsröjare söker av även detta område. Tillträdesförbudet blir dock kvar, men en och annat har setts bryta mot det och därför övervägs en kontroll vid lämplig årstid.
Man vet ju inte om någon dumdristig person trots skyltningen går iland. Det sista vi önskar oss är naturligtvis en explosionsolycka, även om platsen är markerat förbudsområde.

Mer läsning

Annons