Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Springpojken som blev stordonator

Nils Petter Bergman avled 1945 och efterlämnade en ansenlig förmögenhet. En stor del donerade han till den fond som bär hans namn och som årligen delar ut stipendier till gymnasister och högskolestuderande bosatta i Timrå. I år får 352 elever dela på 906 000 kronor, en del av avkastningen på Petters förmögenhet som han grundlade med affärer av \"loppis\"-karaktär.

Annons
Petter var äldste sonen i syskonskaran som växte upp på släktgården i Sörberge. Gården ligger på kullen intill korsningen mellan E4 och vägen som går över Bergeforsbron.
När han slutat folkskolan fick han jobb som springpojke inne i Sundsvall, hos sin faster Margareta och hennes man som drev Berns Garn- och Wäfnadshandel.
Petter var både artig, rask och driftig. \"Han hade lätt för sig\", som det hette och avancerade inom firman.
I kundkretsen fanns många kvinnor från välbärgade hemman och Petter som var intresserad av gamla saker fick snabbt klart för sig att det fanns stora mängder \"bråte\" som stoppats undan på vindar och i bodar.
Han började göra egna affärer vid sidan om tjänsten i butiken. Han köpte kistor, skåp, klockor och redskap som han sedan kunde sälja med god förtjänst. De som sålde var ofta glada att bara bli av med \"skräpet\" som annars kanske skulle hamnat i någon brasa.
I Ljustorp kom han exempelvis över ett skåp för en tia, som han en kort tid därefter sålde för 2 000 kronor.

Villa i Flen
Efter drygt 30 år hade Petter nått högsta pinnen på karriärstegen i Wäfnadshandeln och blivit föreståndare.
En tid senare köpte han en rymlig villa i Flen och flyttade söderut. I villan kunde han ha sin antikhandel och där kunde han visa en del av sina dyrgripar som han köpt ganska billigt. Han reste nu runt på auktioner lite varstans i landet och gjorde sina fynd. Uppenbarligen hade han en mycket stor kunskap om vad rätt köpare kunde betala för de saker han ropade in.
Man kan naturligtvis tycka att Petter skodde sig på andras okunnighet om vad saker kunde vara värde. Å andra sidan hade mängder av allmogeföremål hamnat i vårbrasan eller på sophögen om han inte fått ögonen på dem.
Från Flen flyttade han till Stockholm, där han bodde till sin död på juldagen 1945, 83 år gammal.
Sörberge lämnade han dock aldrig helt. Jular och somrar tillbringades hos släkten uppe vid Indalsälven, och det var här han ville bli begravd.
Han grav ligger i ett kvarter nära älven på Skogskyrkogården i Sörberge. Intill ligger han bror.
Petter, eller Per som han kallade sig på äldre dar, anger sig som prokurist. Han förblev ogift hela livet men sägs ha haft en stor kärlek som han förlorade till en \"som hade mer pengar\". Man skulle kunna säga att talesättet tur i affärer, otur i kärlek, var ett pris han fick betala.
Av förmögenheten på 350 000 kr testamenterade han 140 000 kronor, i aktier och räntebärande papper, till Bergmanska fonden, den som idag heter Per Bergmans donationsstiftelse.
Även här hade han känsla för vad som hade ett bestående värde. Han hade överlevt Krüger-kraschen hyfsat och hade aktier i de svenska kärnföretag som stod mycket starka efter världskriget.
Vid senaste årsskiftet hade Per Bergmans stiftelse ett bokfört kapital på 21,5 miljoner med ett marknadsvärde på nära 55 miljoner kronor.
Pengarna skulle förvaltas av Timrå kommunalnämnd, enligt testamentet. Direktionen som beslutar om utdelningar och placeringar ska enligt testamentet ha församlingens kyrkoherde som ordförande.
Statuterna har modifierats en smula. I stort sett alla som sökt på senare år har fått del av kakan. I fjol utdelades 2 000 kr till gymnasister, 4 000 till högskolestuderande och 7 000 till en studerande släkting, vilka har förtur till stipendier. I år höjs beloppen till 2 300 kr för gymnasister, 4 400 till högskolestuderande och 7 500 till släktingar.
Regeln att de sökande måste vara skrivna i Timrå har fått högskolestudenter från annan ort att mantalsskriva sig i Timrå precis för ansökningstillfället. Den möjligheten har nu täppts till och sökanden måste vara skriven i kommunen större delen av läsåret.

Mer läsning

Annons