Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Under flera år fick Åsa ingen vård – efter tv-programmet kom vändningen

/
  • Cockerspanieln Bonnie håller matte Åsa Lundgren sällskap på dagarna.
  • Efter att ha varit med i tv-programmet fick Åsa Lundgren äntligen den hjälp hon behöver.

Åsa Lundgren i Söråker lider av medfött lymfödem, men under flera år nekades hon den hjälp hon behövde.
Vändningen kom när hon deltog i tv-programmet "Arga doktorn".
– I dag har jag de hjälpmedel jag behöver, och jag har en läkare som tagit sig an mig. Jag mår bra, säger hon.

Annons

För 18 år sedan fick Åsa de första symtomen på sjukdomen.

– Min pappa dog, och sjukdomen var antagligen en reaktion på stressen och sorgen, berättar hon.

Från en dag till en annan svällde hennes vänstra fot upp och blev jättestor. Hennes skostorlek ökade från 36-37 till 47.

Men trots att hon träffade flera läkare, dröjde det ett och ett halvt år innan hon fick diagnosen lymfödem.

– Eftersom sjukdomen är så sällsynt, fick jag knappt någon information. Men strax efteråt fick jag träffa en lymfterapeut som jag gick hos för att dränera lymfvätskan, berättar Åsa.

För sex år sedan gick lymfterapeuten i pension, och i samma veva valde landstinget att ta bort vården helt.

– Jag blev jättedålig, säger Åsa.

Det var inte nog med att hon inte fick någon lymfterapi, det fanns heller ingen läkare som ville ta sig an hennes fall.

Åsa sökte hjälp på behandlingshemmet Mösseberg i Falköping.

– Jag fick betala 36 000 kronor, men det var värt vartenda öre. Behandlingen var jättebra, och jag fick väldigt mycket kunskap om sjukdomen, berättar hon.

Läs också: Trots flera års problem fick Åsa ingen vård

Men när hon kom hem igen var det samma visa – Åsa fick ingen hjälp.

– Då skrev jag till "Arga doktorn", och blev utvald att medverka i tv-programmet. Det blev vändningen för mig.

En läkare på Sidsjöns vårdcentral tog sig an henne och Åsa fick flera hjälpmedel, bland annat en så kallad byxmanschett.

– Den består av en stor byxa som är kopplad till en kompressor. Kompressorn pumpar ut luft som gör så att lymfflödet trycks uppåt i kroppen. Tack vare den kan jag i princip klara min behandling själv.

Läs också: Efter tv-programmet kom vändningen

Efter skriverierna om Åsa, beslutade landstinget att införa lymfdränage i vården igen.

– Jag har kontakt med en lymfterapeut via mejl, och om jag behöver hjälp får jag komma dit, berättar Åsa.

Tidigare arbetade hon som barnskötare och illustratör – i dag har hon sjukersättning från Försäkringskassan.

– Visst hoppas jag att en gång kunna återgå till arbetslivet, men just nu känns det skönt att kunna ägna sig åt sig själv utan att behöva oroa sig över pengar. Om jag inte mår bra, kan jag vila en hel dag utan att behöva ha dåligt samvete.

Åsa har haft väldigt svårt att acceptera sin sjukdom.

– Men nu har jag kommit fram till att jag måste "samarbeta" med sjukdomen och lyssna på min kropp. Jag har lärt mig att jag måste säga nej ibland.

Tack vare byxmanschetten mår hon i dag mycket bättre.

– Ödemen på benen har minskat med nära en decimeter, och jag har blivit mycket rörligare.

Läs också: Eliaz överlevde tågkollisionen

Åsa försöker att fokusera på att göra roliga saker.

– Jag bloggar om sjukdomen. Det är jättekul och det känns bra att nå ut till människor. Jag får många frågor från mina läsare. I den mån jag orkar, ägnar jag mig också åt att fotografering, teckning och hantverk.

Hur känns det att veta att Sundsvalls tidnings läsare hört av sig och undrat hur det är med dig i dag?

– Jag blir oerhört berörd av att folk minns, och bryr sig om. Jag hoppas kunna förmedla att det alltid finns hopp, att det alltid kan bli bättre.

Mer läsning

Annons