Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Mejl från ett nättroll

Efter att jag skrev en krönika om näthatet kring Åhléns luciakampanj fick jag mejl från en person som skriver hatiska kommentarer på nätet. Vi hade en intressant mejlkonversation.

Jag frågade: Varför gör du det?

Han hade många olika svar. Ett var adrenalinkickar. Det gav honom ett rus att skriva inlägg och invänta reaktionerna. Men efteråt kom känslor av skam, berättade mannen. För ja, han tänkte på hur de han hade skrivit om drabbades. Han hade ångest när han funderade på om någon tagit illa upp. Han kallas visserligen för nättroll i samhällsdebatten – men bakom det finns så klart en människa.

Och med det skrivet. Nej, jag försvarar verkligen inte hans agerande på nätet.

Jag frågade: Hur ska samhället göra då för att tonen i sociala medier ska bli bättre?Svaren var flera. I stora drag handlade det om kritik från honom mot ett samhälle där klyftorna och individualismen ökar. Det skapar maktlöshetskänslor och raseri. Ilskan fick honom att gå till datorn och slåss med meningar.

Mannen var exempelvis arg över att det var svårt att få jobb och skrev att jobben gick till personer med rätt kontakter. Och han har rätt i det där med kontakter. I Sveriges Radios Lördagsintervju (10/12) med Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg berättade Sjöberg att en viktig faktor för att få jobb är rätt kontakter. Hela 60 procent hittar arbete tack vare sitt nätverk. Men för människor som varit arbetslösa länge är det svårt med nätverk på jobbmarknaden – just för att det är på en arena där man inte är.

Det betyder inte att Arbetsförmedlingens uppdrag är föråldrat, utan visar i stället på hur viktiga de är och att fältet inte kan lämnas fritt för privata lösningar. För även om arbetslösheten nu är nere på ungefär 7 procent (den lägsta på flera år), och även om Sverige just nu faktiskt har den högsta sysselsättningsgraden i EU, finns det grupper som inte kommer in på arbetsmarknaden. Det är ett samhällsproblem som måste lösas.

Men ändå. Att vara arg på en struktur må vara en delförklaring till näthat, men det är ingen ursäkt.

Jag frågade honom om det också. Om han försvarar sitt näthatande? Och varför slutar han inte? Han svarade med att andra gör och skriver värre saker. Men en dålig gärning kan inte försvaras genom att peka på andras sämre gärningar. Han skrev också att näthatare kan ses som demokratiska människor som säger ifrån när något är fel.

Det är en oerhörd skillnad att föra fram saklig kritik mot att använda sig av personangrepp eller attackera grupper av människor. Ingen sitter inne på någon helhetslösning på hur vi ska bryta det här polariserade, destruktiva nätklimatet som är en del av nätkulturen. Men varje vuxen människa har ett ansvar för sina bokstäver. Och samhället har i sin tur ett ansvar att motverka utanförskap, för utanförskap vattnar och göder hatet.

lina.norbergjuuso@mittmedia.se

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel