Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ministern togs emot som en rockstjärna

Det är inte alla dagar som en minister besöker Mariebys skola.

När landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) kom togs han emot som en rockidol av eleverna.

Eskil, Eskil, Eskil ropade de förväntansfulla eleverna och sprang honom till mötes.

”Kan jag få en kram”, ”Lyft mig”, Har du någon kvinna?”, ”Har du några barn?”.

Eskil Erlandsson var tillmötesgående mot alla.

Eskil Erlandsson kom till skolan tillsammans med riksdagsledamoten Per Åsling och matkreatören Fia Gulliksson. Här bjöds de på skollunch utomhus i det inte alltför varma vädret.

Nu är inte så mycket av skolmaten lokalt producerad, vad kan du göra åt det?

– Det första kommunerna kan göra är att dela på upphandlingarna som görs, säger han. Väldigt många kommuner handlar tillsammans med grannkommuner, gör gärna det, men ta in anbud var och en för sig.

– Många upphandlar mat och inkluderar allt från pappershanddukarna, saltet, fläsket, potatisen och ägget. Det finns inte så många potatisodlare som kan leverera pappershanddukarna också.

– Dela på upphandlingarna och ta in många anbud. Handlar man för ett helt län kanske det inte finns så många potatisodlare som kan leverera den mängd potatis som går åt.

Eskil Erlandsson menar att kommunerna ska ställa krav, det vi själva gör som konsumenter.

– Vi har anslagit en peng till något som heter miljöstyrningsrådet. För ungefär ett halvår sedan kom de fram med exempel på krav som kommunerna kan ställa när upphandlingen görs.

Han är noga med att poängtera att mat ska upphandlas så nära människor som möjligt, ”jag är decentralist”. Beslut om mat är viktigt och det ska tas nära dem som ska äta maten.

Men beslut om skolmaten ska kosta fem eller tolv kronor det ska beslutas lokalt han vill inte ha någon statlig matsedel.

– Jag har en kompis som har ätit på 100 skolmatsalar och det handlar inte om lagen om offentlig upphandling och det handlar inte om hur mycket pengar som läggs på skolmaten om det blir bra eller dåligt skolmat. Allt handlar om människorna som arbetar där och deras kompetens och engagemang, säger Fia Gulliksson.

– Det handlar alltså om att lyfta yrket och anställa människor med passion och framför allt att kommunerna har en tydlig kostpolicy.

Eskil Erlandsson pratar om landsbygdsföretagens möjlighet att skapa jobb, vilket är förutsättningen för att byn, det lilla samhället, ska utvecklas.

– När det handlar om jobben har jag projektet matlandet Sverige i gång sedan tre år. Maten skapar jobb i många led, oftast i det lilla samhället, för det är där jorden och djuren finns och det är oftast där förädlingen sker av maten.

– Därefter har jag satt igång projektet skogsriket. Norr om Hässleholm är skogen en viktig resurs som det går att utveckla det kan ge mer jobb i produktion och förädling men också i form av upplevelse och liknande.

Han pekar på att många insatser görs inte minst genom landsbygdsprogrammet som innehåller fem miljarder kronor om året, där en stor del används i Leader-projekt.

Han säger också att den kilometerskatt som den rödgröna ville införa skulle ha tagit död på ett län som Jämtland.

– Tänk en kilometerskatt på skogstransporterna och mjölktransporter som inte går att hämta med järnväg, snacka om att stänga svensk landsbygd, säger han.

Men han slår klart fast att det inte finns några planer från regeringens sida att sänka bensinskatten.

Hur kan då ett län som Jämtland utvecklas vidare?

– Här finns naturresurser av rikliga mått, maten, upplevelser runt mat, här finns hur många spirande verksamheter som helst. Nu sätter vi igång projektet skogsriket här finns skogen och kreativa miljöer som kan leda till nya jobb. Hälften av landets gårdsmejerier finns exempelvis i Jämtland.