Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnesord Sara Hedman

Sara Hedman, Svartvik, Njurunda, har avlidit vid en ålder av 67 år. Närmast sörjande är döttrarna Anna och Marie med familjer.

Annons

Hon såg vilka som behövde hjälp, lät handlingarna tala och satte andra före sig själv.

Sara föddes i Mattmar i Jämtland och var näst äldst av sju systrar. Hon växte huvudsakligen upp i Bräcke. Med många småsyskon lärde hon sig tidigt att ta hand om andra.

Somrarna Sara fick åka på kollo till Kungsbacka pratade hon om resten av sitt liv: tänk vad spännande med resan och havet och alla nya kompisar! Hennes ungdomsår var också fyllda av gymnastik, skidåkning och musik. Sara spelade gitarr och sjöng och vann några sångtävlingar.

På Hållands folkhögskola träffade Sara sitt livs kärlek, Gunder. När Gunder sedan flyttade till Strömsund följde hon med. Där arbetade hon på konditori, vilket fick avtryck under resten av hennes liv. Baka kunde hon!

Till Sundsvallstrakten flyttade familjen 1972, då arbetade Sara på ICA Kubiken. Jag, Marie föddes 1973 och Anna 1975. Sara och Gunder gifte sig 1974. I januari 1975 flyttade familjen till Svartvik, där hon bodde till sin bortgång. Sara stannade hemma med oss barn till dess att jag var nio och Anna sju: i efterhand har jag förstått den kärlek till oss barn som det här livsvalet innebar. Det fanns mycket tid för hela familjen. Då Gunder arbetade skift kunde vardag bli helgdag. Många är minnena av bär- och svampplockning, korvgrillning vid Ljungan och skidåkning i skogarna runt Tallstugan. Hela familjen lärde sig åka slalom i Friluftsfrämjandets kurser i Nolbybacken i mitten av 80-talet. Varje vårvinter gjorde familjen en skidresa till främst Jämtlands- eller Härjedalsfjällen.

Till Svartvik var alla välkomna! Med stora familjer spridda över Sverige, både på sin och Gunders sida, var Svartvik ett välkommet stopp på vägen till Jämtland och föräldrarna.

När Sara åter började arbeta i början av 80-talet var det på Dagcenter i Baldershov i Sundsvall. Där stannade hon till sin pensionering 2013.

Då vi barn flyttat hemifrån började Sara och Gunder att resa utomlands: första resan gick till Västindien men huvudsakliga resmål Medelhavet. Resorna fortsatte även efter att Sara blivit änka 2010. Jazzintresset fick också utrymme och paret var stammisar på Jazzklubben i Sundsvall. Det politiska engagemanget i Kvinnoklubben fanns kvar ända till hennes bortgång.

Saras samiska arv var något som alltid lyste genom Sara. Däremot var det främst på senare tid som detta blev mer tydligt. Glädjen att få sin nya kolt uppsydd till mitt bröllop 2011 var stor.

Saras längtan att bli mormor gick till slut i uppfyllelse: hon hann vara mormor i ett halvår. De sista dagarna i sitt liv fick hon även uppleva sitt andra barnbarn.

Vår energiska, kärleksfulla mamma lämnar ett stort tomrum efter sig.

Marie Berglund, dotter.