Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnesord Sigvard Olsson

Sigvard Olsson, Söråker, har avlidit vid en ålder av 68 år. Närmast sörjande är Berith Nilsson och barnen Petrus, Kristoffer, Hanna och Sofia med familjer.

Annons

Sigvard är den snällaste människa jag har lärt känna. Han ställde alltid upp. På den punkten var han trogen sitt hägglundska arv. Hans mamma var född Hägglund i Orsta, hans pappa var född Olsson i Själand, två små byar i Nordingrå. Själv växte han upp i Själand just vid den tidpunkt då den allmänna skolan byggdes ut så att han kunde gå realskolan i Kramfors och sedan läsa till gymnasieingeniör i Härnösand, byggnadslinjen, 1964-67.

Sedan blev det – efter militärtjänst i Sollefteå – byggenskap för hela slanten. Byggkontrollant för Fannakyrkan i Enköping, arbetsledare vid utbyggnad av Gränby i Uppsala och arbetschef viduppförandet av Sundsvalls nya sjukthus. Han fick byta byggföretag när SIAB såldes till NCB 1997 och vantrivdes i det förändrade arbetsklimat. Till sist blev han ansvarig för den kommunala byggverksamheten i Timrå kommun. Han efterlämnade också en del privat hus, ett sommarhus i Själand, byggt av två arbetarbaracker, ett renoverat större funkishus i Sundsvall, ett mindre hus i Söråker och ett nytt sommarhus vid Edsätterfjärden. Vittnesbörden från alla dessa byggplatser är mig veterligt positiva.

När jag utan förvarning förlorat min fru 1986 hoppade han in och hjälpte mig bygga om den mindre gården i Själand. Vi köpte tillsammans farbror Alberts sommarstuga i Edsätter och det kändes tryggt att ha en både yngre och kompetent byggare vid min sida. Det gällde även vid senare reparationer i Själand. Vem visste att den yngste skulle lämna jordelivet före den äldste. Inom en vecka dog två av de fem syskonen. Tomrummet i syskonskaran än stort. Vi har under de många åren inte bara byggt tillsammans utan också sjungit och spelat fiol och piano. Han var en omtyckt musikledare för EFS kören i Sundsvall i många år och har också haft en rad förtroendeposter inom EFS. Jag tror att alla som fick arbeta med honom bekräftar att han var en snäll människa och en skicklig hantverkare och en god arbetsledare. Glädje och tacksamhet fyller oss nu när vi tänker på honom. Fast han borde ha fått leva lite längre. Vila i frid.

Birger Olsson

Professor emeritus, storebror