Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Mobilen är en förstärkare av allt

Annons

Min vän ser trött ut när han tittar på mobiltelefonen som han håller i handen.

"Den här", säger han. "Den här är en förstärkare. Av allt."

Våra möjligheter att kommunicera har fått superkrafter tack vare mobiltelefonen. Vi kan hela tiden nå varandra via röstsamtal, videosamtal, chatt, sms eller mejl. Men mobilen förstärker också tystnad.

När ingen hör av sig 2015 märks det mer än när ingen hörde av sig 1985.

Den som väntade på ett telefonsamtal 1985 visste att det var en hel del som måste klaffa för att det skulle bli av. Personen som skulle ringa behövde vara hemma, där telefonen fanns. Samtidigt måste du också vara hemma, där din telefon satt fast i väggen. Annars blev det inget.

Att använda jobbtelefonen för att ringa privatsamtal var inte helt självklart, så under arbetstid var det inte så mycket att fundera på. Vi hörs väl senare. I dag håller man på att gå i bitar om någon inte återkommer efter fem minuter och ibland kan det vara svårt att inte ta det personligt. Vi vet ju att alla kan nå oss när som helst, så om någon inte gör det måste det ju bero på att vi blir bortvalda.

Mobiltelefonen förstärker också paranoia.

Dagen efter en dejt tittar människor på mobiltelefonen var femte minut och drar långt gående slutsatser om det inte kommer någon form av meddelande inom tolv timmar. När barnen följer med en kompis hem ska de höra av sig på vägen, när de kommit fram och när de ska gå hem igen. Häromdagen ringde en kompis och frågade om jag var död eftersom jag inte svarat på ett sms.

I en scen i det senaste avsnittet av Black-ish passerar en person, blek som ett lakan och med en tv-series tydligaste tecken på att något är väldigt fel: skäggstubb. Varför så ledsen, närmast deprimerad? Hans kompis har inte ringt på två dagar. Långsamt vankar personen ut ur bild, med nedböjt huvud och blicken fäst på mobilen.

Min trötta kompis, än så länge utan skäggstubb, kollar väderappen och blir lite piggare. Vintern är på väg. Han tittar på bilder från kända och okända. Kollar flyg- och tågtider. Jag lyssnar på musik och köper biljetter till en föreställning i helgen. Allt med hjälp av den där förstärkaren vi alltid har i fickan. Den är fantastisk, så länge vi kan undvika att synka den med våra känslor.

Håkan Norberg

Håkan skriver och filmar. Ibland för att han måste, ofta för att han vill.