Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nadia Murad - Nobelpristagare som vill vara den sista i världen som tvingats bli sexslav

Nobels fredspris 2018 tilldelades Nadia Murad och Dennis Mukwege för deras arbete mot sexualiserat våld som vapen i krig och konflikter.
Nadia Murads vittnesmål har, med hjälp av journalisten Jenna Krajeski, också blivit en bok om de fasansfulla upplevelser hon hade som sexslav hos Islamistiska statens (IS).

Annons

Hennes liv i byn Kocho i norra Irak var lugnt och stilla, men i augusti 2014 förändras allt. Nadia, som fortfarande går i skolan, kidnappas och säljs som sexslav till Islamistiska statens soldater. Sex av hennes bröder, och strax därefter även hennes mamma, mördas brutalt. I 3 månader utsätts hon för upprepad misshandel och våldtäkter innan hon till slut lyckas fly.

IS anlände till utkanten av Kocho tidigt på morgonen den 3 augusti 2014, före soluppgången. Bara några timmar tidigare hade IS oväntat slagit till mot flera byar i närheten, och tusentals invånare fördrevs från sina hem. Soldaterna dödade alla som vägrade konvertera till islam eller var för envisa eller förvirrade för att fly. Det fanns inga tecken på att någon form av hjälp skulle komma till Kocho i tid.

De pojkar som inte kunde försvara sig kidnappades av IS och hjärntvättades. Syftet var att pojkarna skulle slåss för terrororganisationen och användas i kriget som mänskliga sköldar och självmordsbombare.

Flickorna som kidnappades uppfattades som otrogna, och enligt IS-krigarnas tolkning av Koranen är det ingen synd att våldta en slav.

En tolkning av invasionen av Kocho får Nadia av en IS -soldat som försöker åskådliggöra soldaternas tidigare varningar: "Ni säger att vi kom från ingenstans, men vi har sänt ett meddelande till er: Att vi tog hönan och kycklingarna var ett tecken till er som betydde att vi skulle komma och ta era kvinnor och barn. När vi tog baggen var det som att vi tog ledarna för stammen, och när vi dödade baggen betydde det att vi planerade att döda ledarna. Det lilla lammet som vi tog, det var era flickor."

IS höll invånarna i Kocho fångna i deras egna hem medan de till en början genomförde folkmordet på andra håll i distriktet. De skickade iväg unga kvinnor till soldater i Syrien och Irak för att utnyttjas som sexslavar, och mördade alla män som försökte försvara sig. Deras kroppar kastades i massgravar som IS sedan skulle försöka hålla gömda.

IS-krigarna försökte också hjärntvätta unga pojkar att hata sina mödrar bara för att de tillhör yazidismen.

De yazidiska flickorna som kidnappades uppfattades som otrogna, och enligt IS-krigarnas tolkning av Koranen är det ingen synd att våldta en slav. Flickorna skulle också locka nya rekryter att bli soldater och skickas runt som belöningar för lojalitet med IS och gott uppförande. Tusentals yazidiska flickor hade förts bort från sina hem och blivit köpta och sålda, eller getts bort som gåvor till högt uppsatta IS-män och sheiker. IS-krigarna försökte också hjärntvätta unga pojkar att hata sina mödrar bara för att de tillhör yazidismen, en fredlig religion med inslag av både kristendom och islam som inte avviker mycket från andra religioners Gudsfruktan och människokärlek.

När IS invaderade staden Mosul bestämdes att den centrala irakiska regeringens lagar inte längre skulle gälla utan att IS fundamentalistiska åskådningar skulle råda. Mosuls kvinnor måste ständigt vara täckta med slöja och alltid ledsagas av män om de ville gå hemifrån. IS förbjöd också TV, radio och cigarretter.

Det är ett vämjeligt, chockerade dokument.

Civila som inte ville gå med i terroristgruppen blev tvungna att betala en avgift om de ville lämna Mosul, sedan tilläts de bara att stanna kvar utanför staden en viss tidsperiod . Blev de borta för länge kunde en familjemedlem straffas och deras hem och egendom konfiskeras. Det fanns inte tillräckligt med mat, elektriciteten stängdes av och barnen tvingades gå i Islamiska statens skolor.

Mycket av sitt groteska handlande rättfärdigar IS med vissa verser ur Koranen och medeltida islamistiska lagar som de använder selektivt och räknar med att anhängarna tolkar bokstavligt. Det är ett vämjeligt, chockerade dokument.

Efter Mosuls befrielse i början av 2016 vågade äntligen familjerna tala ut om hur brutala terroristerna var. Nu berättar Nadia – som människoaktivist och goodwill-ambassadör för FN – vad som behöver göras. Hon vill att alla IS-män en dag inför rätta - inte bara ledarna utan alla vakter och slavägare, alla män som tryckte på avtryckaren och knuffade ner hennes bröders och andra mäns kroppar i massgravar. Inför rätta för folkmord och brott mot mänskligheten och det inför hela världen, som nazistledarna efter andra världskriget. Hon vill också inrätta en säker zon för religiösa minoriteter i Irak.

Det är lätt att instämma med henne när jag läser om alla grymheter som Nadia, hennes släktingar och alla andra män, kvinnor och barn som utsätts för IS har råkat ut för.

I dag har FN officiellt erkänt att det som hänt yazidierna är ett folkmord. Regeringar har börjat diskutera om man ska inrätta en säker zon för religiösa minoriteter i Irak, och handlingskraftiga jurister finns till deras hjälp. Nadia själv önskar att hon blir den sista flickan i världen som utsätts för sådana omänskliga övergrepp.

Mats Lönnerblad

Läs mer av Mats Lönnerblad: Att göra landet en tjänst kan vara farligt