Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

När ska Sverige sluta utvisa ensamkommande till Afghanistan?

Annons

I januari 2014 så publicerade Migrationsverket ett nytt rättsligt ställningstagande om säkerhetsläget i Afghanistan. Detta ställningstagande är viktigt för asylsökande afghaner då det i stor grad styr vilka asylsökande som kan stanna i Sverige och de som kommer att utvisas.

Migrationsverket hävdar i sitt ställningstagande att säkerhetsläget i Afghanistan inte uppfyller kraven för väpnad konflikt samt att internflykt är möjlig till Kabul och till större provinshuvudstäder för vuxna män, par och familjer, som innehåller en vuxen man, om det inte finns allvarliga funktionshinder eller medicinska hinder inom familjen.

Enligt EU-rätten så ska en väpnad konflikt karaktäriseras av att våldet kan drabba urskillningslöst och så allvarligt att vilken civilperson som helst kan hotas till livet bara genom att vara på plats i området.

Flyktingarnas Riksråd, FARR hävdar att Migrationsverket främst verkar bygga sin analys på sin egen tredagarsresa i oktober 2013 då några få personer intervjuades. Enligt dem så innehåller det nya ställningstagandet från Migrationsverket både faktafel och halvsanningar sedan verket undervärderat antalet dödsoffer och antalet afghaner som redan lever på flykt inom landet. De som främst nu riskerar att drabbas är de ensamkommande barn som tidigare inte hänvisades till interflykt.

UNHCR, FN:s flyktingorgan beskriver 2014 landets säkerhetssituation som komplex. Omkring 600 000 internflyktingar beräknas finnas i landet. Flyktingarna drabbas av den våldsamma säkerhetssituationen och de har svårigheter att få sina basala behov tillgodosedda. Tillbrakadragandet av utländska trupper förväntas ha påverkan på säkerhetsituationen. Men det finns också ekonomisk osäkerhet och en begränsad kapacitet hos den afghanska regeringen i att kunna tillgodose människors basala behov. Fortsatt konflikt, återkommande torka och andra naturkatastrofer skapar också en osäker säkerhetsituation.

Enligt en årlig rapport från The United Nations Assistance Mission in Afghanistan, UNAMA om situationen 2013 så framgår att 2013 var det mest våldsamma året i Afghanistan sedan år 2001. Men enligt Migrationsverket så finns ingen väpnad konflikt i landet. Hur är det möjligt?

Viktigt att komma ihåg är också att utvecklingen gått framåt genom biståndet i Afghanistan sedan 2001. Världsbanken beskriver i en rapport från 2013 hur flera utvecklingsmål har uppnåtts, även om Afghanistan är ett av jordens fattigaste länder. Antalet barn som går i skolan har ökat dramatiskt, från uppskattningsvis en miljon elever 2001 till åtta till nio miljoner 2014. I dag bor också 70 procent av Afghanistans befolkning inom en timmes gångavstånd från en hälsoklinik. Barnadödligheten och mödradödligheten har minskat under dessa år.

I dag finns en internationell gemensam strategi i att man är eniga om att landet behöver bistånd för att utveckla sina institutioner. Men biståndet verkar inte få samma fokus av olika länder och detta oroar. Sveriges regering har aviserat att man tänker satsa stora belopp de närmaste tio åren, 2015-2019 då Sverige ska satsa mellan 4 och 4,25 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 850 miljoner kronor per år. I dag är biståndet cirka 600 miljoner kronor per år. Svenska Afghanistankommittén är här en mycket viktig aktör. Biståndet ska fokusera på utbildning, demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet, Stödet är viktigt för att Afghanistan ska klara sig genom en mycket turbulent period av utländskt trupptillbakadragande, talibanernas försök till frammarsch och presidentval.

Men som medmänniskor och aktiva i en biståndsorganisation som Svenska Afghanistankommittén så kan vi inte se på utan att protestera då en afghansk asylsökande som bott nästan fyra år i Sundsvall tas i förvar och riskerar skickas tillbaka till Kabul trots att han inte kommer därifrån. Hur kan den medmänsklighet som finns stark genom stort bistånd till Afghanistan förvandlas till kalla handen för ensamkommande asylsökande unga män? Och detta i en tid då landets utveckling är mycket osäker? Vi vädjar till Migrationsverket som medmänniskor att inte skicka tillbaka våra ensamkommande unga afghanska vänner lokalt till Afghanistan. *

Anna Westin, ordförande i Sundsvalls Afghanistankommitté.

Karin Israelsson, kassör i Sundsvalls Afghanistankommitté.

Siv Persson, ledamot i Sundsvalls Afghanistankommitté.

Reza Payandeh, ledamot i Sundsvalls Afghanistankommitté.

Åsa E Melander, ledamot i Sundsvalls Afghanistankommitté.

Shah Akbari Hosein, aktiv i arbetsgruppen för Järpen och Östersund.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons