Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

34 000 ton Metal

Annons
Hårdrocksbåt. Smaka på det ordet. Bara namnet får majoriteten av släkt och vänner att rygga tillbaka med kommentarer som \"Blir det verkligen roligt?\" och \"Jag är i alla fall inte avundsjuk\". Det kräver sin hårdrockare för att uppskatta Sweden Rocks Åbokryssning 34 000 ton Metal.
Kortfattat skulle man kunna säga att det är som en festival, minus tältet och leran. Kryssningen arrangerades för andra året i rad och var precis som i fjol fullproppat av enbart svartklädda öldrickare. Vi var på förhand lite oroliga för vilken typ av båt det var frågan om.
Skräckberättelser från vänner som åkt till Tallinn i små och halvrisiga fartyg hade skrämt upp oss rejält men oron visade sig vara obefogad. Silja Festival är en specialbåt hos Silja Line som specialiserat sig på temaresor men är trots detta precis lika stor och lyxig som Siljas andra båtar.
Vår hytt var någon form av medelklass där vi hade förmånen av en egen toalett men själva storleken på den fönsterlösa hytten var ändå så liten att man nästintill drabbades av en smärre cellskräck. Lyckligtvis fanns det andra mer eller mindre intressanta aktiviteter att sysselsätta sig med på något av de åtta däcken.

Metal Karaoke, poolbadande och casino i all ära - det bästa ombord var ändå de sex liveband som förgyllde dagarna. Sabaton, Finntroll, Sodom och Lake of Tears var några av intressantare banden.
Svenska Sabaton fick nyligen ersätta Dream Evil och borde egentligen ha relativt svårt att få igång något bra drag eftersom det bara är den senaste plattan, Primo Victoria, som någon ombord kan ha tänkas hört. Att den skivan sedermera även är relativt standardiserad Power Metal borde också ha gjort det här till resans svagaste framförande.
Men Sabaton överraskade med strålande scennärvaro, bra mellansnack och riktigt härligt ös. Bara en sådan sak att ett extranummer bestående av en hårdrockscover på Långa bollar på Bengt kan gå hem säger en hel del.

Efter Sabaton kom finska Finntroll som har många bra skivor i bagaget men deras humpa dödsmetal var lite för grötig och för otajt för att fungera till fullo. Att man mellansnackade på finska är också värt att ifrågasätta. Trots detta kändes ändå Finntroll som ett skräddarsytt band för en fullastad (i dubbel bemärkelse) finlandsfärja med enbart partysugna hårdrockare ombord.
Vi springer bland annat på en tjej som tror hissen hatar henne då den inte vill åka till våning två (eftersom vi är på just den våningen visar det sig sedan) och en okänd kille som frågar om vi vet var han bor någonstans. Inte helt olikt en festival med andra ord.
Och som sagt, på en virtuell båtfestival slipper du den där hemska leran tar sig in överallt och det där kalla tältet som inte alls var så bra som utlovat. Jag tror jag siktar på bara båtfestivaler nästa år.

Mer läsning

Annons