Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Av jord är du kommen

/

Annons
Jag vill varna läsare som ser på tv-serien Lost. I slutet av denna text berättar jag vem som dör i nästa avsnitt.
Så där fick jag er uppmärksamhet nu? Bra.
Jag har funderat över hur snabbt nytt blir gammalt som ett obskyrt föremål från bronsåldern. Igår var jag var inne på Erikshjälpen i Timrå och strosade. Min mediekonsumtion har svämmat över totalt, så jag behövde en bokhylla att fylla med dvd-boxar och cd-skivor.

Tyvärr hittade jag bara fula bokhyllor, så pass att inte ens det goda ett köp skulle föra med sig, dvs ge pengar till fattiga och behövande, hjälpte.
Men jag hade svårt att slita mig från alla saker som fanns där inne. Det gick nästan rysningar genom kroppen när jag tittade på alla muggar, fat, sängar och soffor. Jag undrade vem som druckit ur muggen, vem som lagat maten som legat på tallrikarna, vilka som tyngt ner den förskräckliga bruna soffan där i hörnet.

Och känslan fördjupades när jag såg mer personliga saker, som tavlor. Vad tänkte den som vilat sina ögon på målningen och beslutade sig för att köpa den?
Vad var det som gjort att den nu fanns här? Var det en rest från ett dödsbo, en målning som ingen av de efterlevande ville ha längre? Eller så hade ägaren kanske bara ledsnat på den, vem vet?
Och alla dussintals gosedjur. Tänk så många barn de tröstat. Hur mycket tårar, snor och saliv som sugits upp av katterna, nallarna, hundarna. Nu låg de där på hyllorna, oanvända och oälskade. Så ensamma. Barnsligt nog önskade jag att de vaknade till liv varje gång affären stängde för dagen, precis som i filmen Toy story.

Vid utgången fanns det massa vinylskivor, kassetter och videoband. Hopplösa 80-och 90-talsreliker som ingen vill ha idag. I skivbacken stod dammiga exemplar av Noice, Freestyle och Born in the USA med Springsteen. I en låda låg en mängd kassettband, de flesta med Mr Music. Minns ni dem? Som en musikalisk motsvarighet till bokklubbarna skickade de varje månad ut en kassett med de senaste hitsen. Nu ville ingen lyssna längre.

Vet dagens ungdom ens vad ett C90-band är för nåt? Finns där ute någon som spelar in blandband längre? Nu mailar man väl bara mp3-låtar till sina polare, antar jag.

Och VHS-kassetterna vilka stora, otympliga och tunga as. En extern hårddisk på 300 GB väger mindre, men rymmer minst 70-80 filmer.
Allt har blivit mindre och snabbare, och igår kändes det som att jag inte hunnit med, att jag velat ha kvar det där gamla en stund till.
Nu är allt ettor och nollor, du kan ha 500 låtar i en Ipod som inte är större än ett kreditkort. Fördelen är dock att du inte behöver vänta på så mycket längre. Allt går att ladda ner från Internet, snabbt och bekvämt, både lagligt och olagligt. Det är därför jag redan nu vet att Locke dör i Lost nästa onsdag.
Nej, skojade bara. Eller, jag vet vem som försvinner, men vill inte sabba för er. Om ni vill vänta en vecka på att få reda på vem, så ska ni få det. Så bråttom är det inte.

Mer läsning

Annons