Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Brända Barn blev Businessbröderna Brodin

/
  • Brända barn på tiden då det begav sig, här på väg till Stockholm.
  • Anders Brodin, också känd som Brodde, frontfiguren i Brända barn. Idag är han försäljningschef på Wasa/Barilla och lever livet i Stockholm med sin fru Eva Kjeller och två döttrar ur ett tidigare äktenskap.
  • Anders Brodin, även kallad Brodde, känd för att ha en enorm energi och utstrålning på scenen.
  • Henrik Brodin, oftare kallad Henka, njuter av livet på sin altan på Södermalm i Sundsvall. Någon längtan till Stockholm har han aldrig haft, och inte saknar han stjärnlivet heller. Ibland slår han lite på sina trummor som står uppställda i källaren.

- Henka och Broddes rockstjärnedrömmar byttes ut mot kostym och slips Då. Sent sjuttiotal i Sundsvall. I garaget hemma i Granlo föddes drömmarna om en karriär på scenen och bröderna Brodin var nära. Punkbandet Brända Barn omtalas fortfarande som ett av Sundsvalls största hopp nånsin, på musikhimlen. Nu. Både Henrik och Anders Brodin har gjort karriär i affärslivet, och båda har kommit långt, på en annan himmel.

Annons
Anders Brodin bor i Stockholm. Han flyttade dit redan 1986, när det stod klart att Brända Barns glansdagar var slut. Pappa som jobbade på Pripps hade redan i Sundsvall ordnat jobb åt båda sönerna, och i Stockholm fick Anders jobb som försäljare åt bryggeriet. Där blev han kvar i arton år.
Jag var trött på Sundsvall och kände att det var dags att göra något nytt, i en ny stad där ingen hade förutfattade meningar om mig. Jobbet som försäljare var en utmaning eftersom jag alltid varit känd som blyg och ville bryta det, säger Anders.
När Pripps blev Carlsberg jobbade han som försäljningschef för restaurangerna i Sverige. För två år sedan bytte han arbetsgivare, till Wasabröd/Barilla där han nu är försäljningschef. Det är svårt att se kopplingen mellan punken och Anders nuvarande position.
Jag tycker inte att steget är så långt, säger Anders.
Han tilltalades av punken för att det handlade om att göra vad man vill. Musiken är dessutom kreativ. På den tiden hade de ingen manager eller någon som tog hand om allt runt omkring musiken - allt gjordes av bandmedlemmarna. En bra skola, enligt Anders.
Har man varit med i ett band på den tiden så lär man sig att leda ett företag. Jag hör ofta i mitt arbete att jag är kreativ, har idéer och nya lösningar på problem.
Lillebror Henrik håller med.
Punken handlade om att skapa något nytt som ingen annan hade gjort. De som lyckas i näringslivet lyckas för att de är besatta av en idé och vill förverkliga den på sitt eget sätt.
Henrik bor kvar i Sundsvall. Han inledde också karriären på Pripps, köpte statshotellet i Hudiksvall och tog initiativ till Stadsfesten i Hudik. Sedan grundade han Gellivare bryggeri och var konsult på Gamla Stans bryggeri, innan han började som försäljningschef och senare blev vd på Zeunerts. I fyra år var han sedan direktör på Manpower, innan han blev sin egen. Han är nu företagsmäklare och konsult för småföretagare. Planer finns också på att börja handla med fastigheter i Dubai och Thailand.
Jag har som mål att bo i solen på vinterhalvåret.
Någon längtan till storstaden har Henrik aldrig haft. Han har haft sin fasta punkt i Sundsvall och tänker fortsätta med det. Har han längtan bort så är det till sol och värme, och han tycker mycket om att resa.
Att vara företagsledare och karriärist är ofta förknippat med hårt arbete och lite tid över till annat. Henrik håller inte med.
Jag har jobbat väldigt mycket och under perioder för mycket, men nu försöker jag ha balans i mitt liv. Antalet timmar man arbetar har inget att göra med kvalitéten på jobbet man utför. Jag vill ha tid över att njuta av livet, träna, umgås med vänner, laga god mat, läsa böcker, resa.
Bröderna delar intressen, också Anders tycker om att resa och umgås med familj och vänner. Han har två döttrar som bor hos honom och hustrun Eva varannan vecka, och han försöker umgås mycket med dem.
Däremot är det sällan som bröderna tar fram punktalangerna.
Jag spelar aldrig utom de gånger vi samlat ihop bandet och spelat vid särskilda tillfällen, säger Anders Brodin, som var sångare och frontfigur i Brända barn.
En sak som tilltalade mig med punken var just att man kunde spela utan att kunna spela. Och särskilt i Sundsvall fanns inga regler för punken, man gjorde som man ville.
Då, i början av åttiotalet när Brända Barn var som störst, hade bandmedlemmarna inget annat än en musiken på sina agendor. Ändå förstod de inte riktigt vad som hände och allt gick väldigt fort.
Det var väl början till slutet när det blev allvar. Man fick prestationsångest, började oroa sig för om kan skulle kunna skriva tillräckligt bra låtar och så var det det vanliga. Vi åt för lite, drack för mycket och blev mer eller mindre utbrända, säger Anders.
Båda minns tiden med glädje, de är nöjda med vad de åstadkom och känner en viss stolthet över det. Men ingen är bitter över att det tog slut.
Jag är nöjd med mitt liv, tycker att jag har lyckats, säger Anders Brodin. Jag tycker det är skönt att slippa vara mitt eget varumärke och längtar inte till musikerlivet.
Lillebror Henrik har ett trumset uppställt i källaren, och det händer att han spelar någon gång ibland, men då mest för att avreagera sig. Däremot spelar åttaårige sonen Jonatan då och då. Och när Jonatan får frågan om vilket som är hans favoritband säger han utan att tveka:
Brända Barn.
Annons