Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bruce Springsteen känns i själen

Bruce Springsteen Devils & dust (Columbia/Sony)

Annons

Egentligen är det nog bara amerikanerna som till fullo kan förstå och förklara betydelsen av Bruce Springsteen - The man, the myth, the BOSS. Hans verklighet, uppväxt och ursprung skiljer sig rejält från vår.
Han bor i ett land som nästan alltid befunnit sig i krig. En nation där ensam är stark, där folk har rätt att bära vapen och försvara sig vid minsta lilla antydan om hot. Ett land där de flesta är emot homosexualitet, tror på gud, är emot aborter, men för dödsstraff.
Mycket av detta kritiserar och ifrågasätter Bruce Springsteen. Och ändå älskas han både till höger och vänster.
Inte heller är det lätt att ta till sig hans närmast mytologiska metaforer över en svunnen tid, då en man var en man, som red fritt över vidderna, med bara en enda kärlek och ett enda mål, och hur allt handlade om att förverkliga det.
Hur den mannen i dagens USA har blivit en loser, en avvikelse, nåt förhistoriskt, nästan som en dinosaurie. Mannen som vill så mycket, drömmer så mycket, men verkligheten knackar på och inget blir som det var tänkt.
Dessa texter, som går tvärtemot den amerikanska framgångsdrömmen, har Springsteen skrivit sedan dag ett. Och ändå älskas han till vänster och höger.
Viktigt att framhålla är att han även skriver lysande kärlekslåtar; han är fantastiskt skicklig på att skildra förhållandet mellan kvinnor och män, vare sig det är enkelt eller komplicerat.
Bruce Springsteen berör både när han beskriver det svarta, såväl som det ljusa, och förmodligen är det därför lyssnare oavsett nationalitet och bakgrund alltid påverkas djupt av hans historier (även om han sluddrar fram dem lite väl slarvigt).
På nya, mestadels akustiska Devils & dust berättar han bland annat om ett ömkligt besök hos en hora (Reno), flyktingar som dör på vägen mot USA - frihetens land (Matamoros Banks), och om soldaterna i Irak som inte kan lita på nån, där vem som helst är en fiende (Devils & dust).
Lika grymma som briljant tecknade porträtt av människor som tappat greppet, som tvivlar på både sig själva och den värld de lever i.
Det hade blivit nästan outhärdligt att lyssna på en sån tung skiva, om vi inte också fått en dos sånger om kärlek. All the way home, Long time coming, Marias bed och All Im thinkin about är frustande livsglada låtar som sätter sig efter en lyssning.
Devils & dust känns i själen, och Springsteen befäster sin position som en av de största artister vi nånsin haft. Det ska bli riktigt intressant att se hur han förmedlar dessa låtar live, i slutet av juni, ensam på scen.

Janne Hallman

________________________________________________________________
Chat: Ha en fest på Habbo Hotel http://habbohotel.msn.se/habbo/sv/channelizer Checka in här!

Mer läsning

Annons