Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Collateral

Annons
Betyg: 3
Bildkomposition, färgton och musik. Miljöer, scenografi och byggnader. Tuffa män och blanka bilar. Michael Manns filmspråk går inte att ta miste på i inledningen av Collateral.
Sedan händer något.
Annie (Jada Pinkett Smith) sätter sig i en taxi. Bakom ratten sitter Max, spelad av Jamie Foxx. Under deras resa för de ett samtal som signalerar en förändring hos regissören. Något annorlunda, mer lyhört. Smith och Foxx går fram känslomässigt, vilket inte har varit fallet i Manns tidigare filmer.
Sen får Max en ny kund, Vincent (Tom Cruise), som hyr taxin resten av natten för att "åka runt i Los Angeles och träffa några vänner". När det visar sig att han är en yrkesmördare som prickar av offer efter offer på sin uppdragsgivares lista tar han Max som gisslan och så kan samtalet i taxin fortsätta; med existentiellt filosoferande och personliga tankar.
Mann bygger berättelsen runt människor för oss att fundera över och bry oss om, men plötsligt och stötvis blir det Mission impossible, och känslan försvinner. När vi når det sista actioninslaget har regissören tappat greppet om sin film.
Någonstans skulle Mann ha valt mellan att göra ett snyggt raffel byggt på tydliga genregrepp, eller en lika snygg som eftertänksam karaktärsstudie. Snyggt är det under alla omständigheter.

Mer läsning

Annons