Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dans inspirerad av urspårad sekt

Annons
Om samhörighet och glädjen i att sträva mot gemensamma mål handlar Tero Saarinens dansverk "Borrowed light" på Dansens hus i Stockholm. Inspirerad av Shakerrörelsen i USA pekar han också på att stränga ideal lätt kan gå över i fanatism och undergång.


The Shakers var en strängt asketisk, kristen rörelse med rötter i England som byggde blomstrande, men helt isolerade, samhällen i USA från 1780-talet och framåt. Under 1900-talet dog sekten som tillämpade celibat ut nästan fullständigt.

- En spillra på fyra personer i delstaten Maine är det enda som återstår. När jag besökte dem för drygt fem år sedan var det bara en av dem, en nära 80-årig man, som hade vuxit upp i en shakerby, berättar Tero Saarinen.

Han fascinerades av sektmedlemmarnas totala hängivelse för att leva i gemenskap utan privata ägodelar och de uppoffringar de var beredda till för att nå gemensamma mål.

- Jag blev också tagen av deras enkla, funktionella design. Deras hus och redskap var funkis 200 år innan det blev ett ideal i resten av världen.

Shakers var också före sin tid när det gäller pedagogik, medicin och teknik. De konstruerade jordbruksredskap som anses ha varit mycket moderna.

- Det känns som rätt tidpunkt att göra någonting med fokus på idealism. Vi lever i en tid som mest handlar om individen, alla vill bli stjärnor. Vi tycks ha förlorat hela idén om grupptillhörighet och gemensamma mål, säger Tero Saarinen

Dessutom har hans eget kompani Tero Saarinen Company funnits i drygt tio år. Han kan se paralleller mellan kompanimedlemmarnas engagemang och arbetsgemenskap och de tankar Shakersekten hade.

- Personligen känner jag igen mig i Shakers totala fokus på arbete. Titeln "Borrowed light" har jag lånat från ett uttryck som beskriver sektens sätt att bygga hus.

Fönstren var mycket stora och de placerades även mellan rummen i syfte att göra det möjligt att arbeta så länge det fanns en strimma kvar av dagens ljus. "Hands to work, hearts to God" löd ett av sektens valspråk.

I "Borrowed light" är Saarinen inte ute efter att berätta specifikt om Shakers. Han ser sitt verk som en mörk och ibland skrämmande historia.

- Det är kampen mellan stränga ideal och realism jag vill skildra. Hur illa det kan gå när goda idéer slår fel och går över i fundamentalistiska föreställningar. När man i en gemenskap glömmer bort varför man började arbeta tillsammans är slutet alltid nära.

Tero Saarinen är själv inte troende men fascineras över Shakers hängivna, närmast extatiska religiositet som förenade musik med dans eller åtminstone skakande rörelser.

- Alla är finnar i kompaniet och det finns nog mentala trådar från den här sekten och våra farföräldrars stränga tro. Det fanns något finskt i deras temperament och envishet.

Vid tiden för Tero Saarinens besök i Maine hade den världsberömda musikensemblen Boston Camerata i ett arkiv funnit hundraåriga dittills helt okända Shakersånger som för första gången kunde spelas in. Med sin position som Nordens i särklass internationellt mest kände dansare och koreograf var det inte svårt att övertala Boston Camerata att bli en del i hans projekt.

- Sångerna är mycket enkla och repetitiva men också oerhört vackra. I bland sjungs de helt utan ord som en jordnära urmusik med den mänskliga rösten som enda instrument.

I föreställningen som startar i en rituell ceremoni samspelar sångare och dansare i enkla rörelser. Scenografin består av två överdimensionerade trappor som slutar i intet, symboler för gruppdynamikens såväl positiva som destruktiva krafter.

"Borrowed light" hade urpremiär på en dansfestival i franska Le Havre i oktober. Europaturnén som startade i London tidigare i år når Stockholm och Dansens hus den 22 och 23 april. I sommar framförs "Borrowed light" på festivaler i Kuopio och Helsingfors.

Efter det tar Tero Saarinen en paus från kompaniet för att göra nya verk för Nederlands Dansteater och Kungliga Danska Baletten. (PM)

Mer läsning

Annons