Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Di Caprio i sin bästa huvudroll

Filmstaden (Draken): The aviator Regi: Martin Scorsese I rollerna: Leonardo DiCaprio, Cate Blanchett, Kate Beckinsale, John C Reilly, Alec Baldwin, med flera

Annons
I en färgskala som matchar vad som var filmtekniskt möjligt under respektive årtionde av perioden som filmen sträcker sig över, från mitten av 1920-talet till 1947, presenterar Martin Scorsese den excentriske Howard Hughes resa från filmare till flygplanstillverkare till plågad ensamvarg. Leonardo DiCaprio gör huvudrollen med en kraft och nyansrikedom som saknats i hans spel tidigare.
DiCaprio spelar Hughes när han var en ung visionär med storslagna drömmar, men bakom hörnet väntar demonerna som till slut gjorde honom komplett galen. Filmen stryker runt detta faktum, men backar undan innan det blir för allvarligt. Med tanke på den bild Scorsese väljer att måla upp är det ett klokt val som tjänar
The aviator väl.
Jag gillar den smattrande dialog som ofta används så snart första halvan av 1900-talet ska gestaltas på film, som om människor då pratade lika mycket för fort som de tidiga bild- och ljudbanden färdades genom kameror och bandspelare.
Cate Blanchett i rollen som Katharine Hepburn utgör det tydligaste exemplet i
The aviator och uppenbarligen talade Hepburn precis så, eftersom Blanchetts tolkning av henne sägs vara närmast en imitation.
Blanchetts prestation får mig att tänka på Jennifer Jason Leighs snabbkäftade journalist i bröderna Coens The Hudsucker proxy (1994), en rollfigur inspirerad av Rosalind Russells roll i His girl Friday (1940). His girl Friday regisserades i sin tur av Howard Hawks som, tro det om du vill, var pilot innan han gav sig in i filmbranschen. Och här är vi nu, vid en film om Hawks namne, tillika flygare och filmare, Howard Hughes.
Skådespelarensemblen är lika grandios som Robert Richardsons foto. Förutom redan nämnda hittar vi bland andra John C Reilly, Alec Baldwin, Frances Conroy, Alan Alda, Ian Holm, Danny Huston och Jude Law. Och alla imponerar, även om Aldas och Baldwins roller bitvis är lite för mycket. Den skuggan faller dock på Martin Scorsese och manusförfattaren John Logan, som i övrigt levererar en alldeles underbar verklighetsflykt i form av en sannolikt både ansad och kryddad biografi.
Man skulle kunna säga att Scorsese återupplivar det gamla magiska Hollywood i och med att han ger oss en film enastående i sin form och alldeles övertygande, trots ett uppenbart tillrättalagt innehåll. Hemligheten är att The aviator har en tillräcklig dos utanförskap för att inte förlora sig i drömfabriken. Som Katharine Hepburn säger till sin Howard Hughes: Vi är inte som alla andra för många snäva vinklar.

Mer läsning

Annons