Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Domsaga

Annons
Domsaga

Odd
Betyg: 2/5
Odd är som ett bullrecept, man blandar allt man har för i slutändan måste det bli bra. De är så mastiga att det räcker med en trio för att utgöra ett band.
Man blandar 6-7dl indie-punk-rock, eller rock som jag tänker kalla det, med 2 matskedar vegetabiliskt härdat Radiohead-fett och en knivsudd Audioslave. Allting knådas till en smidig deg. Fyllningen består av 2 matskedar uppfinnighet, 1 kryddmått melodi och 3 teskedar Staffans vibrerande stämband.
Efter 10-15 min i 225 grader i mitten utav ugnen är den klar att serveras. Smaklig måltid.


Realization
Betyg: 2/5
Det var en gång ett band som kallade sig för Realization. De var ett par pojkar, eller fyra för att vara korrekt, som mest av allt i hela världen ville spela emotionell rock, eller emo-rock som det kallas.
Så en kväll spelade de på Domsaga. Det var rätt många som kom och njöt av denna tillställning, nästan 75 pers var närvarade. Det hela började med ett 5 minuter långt intro. De kommande 20 minuterarna hann dem damma av hela 4 alster. Det fanns inget utrymme för applåder eller mellansnack, allt gick i ett rasande tempo.
Snipp snapp snut så var sagan slut.


Bree a lecohn
Betyg: 3/5
Med startnummer 3 i protokollet var det kvintetten Bree a lecohns tur att äntra scenen. Ända från Avesta hade de färdats, men dock inte i onödan. De föll publiken i smaken med deras mörka emo-rock.
För att ha dubbelkagge i deras utrustning så måste jag säga att det var bra. Det var ruskigt intensivt och explosivt. Man skulle kunna säga att Bree a lechohn var ett sällskap av bra, samspelta musiker.
Verkligen en underhållande föreställning som inte gick av för hackor.


[DYSdAiN]
Betyg: 3/5
[DYSdAiN] avslutade hela kvällen med lite metal-core. De har nyligen släppt en demo, ...echoes, som var spelningens huvudattraktion. Det var främst från den låtlistan var vald utifrån, men även några gamla rävar smög sig in.
Att trumslagarpojken Thomas Björling slog sönder sin virveltrumma indikerar hur musiken var. Det var kontrollerat oljud som de hade kontrollen över.

Emma Jonasson

Mer läsning

Annons