Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Drömspel i karriärmannens sällskap

Annons
En morgon stod en liten, förvirrad dam i trappuppgången när Gösta och Marie-Louise Ekman var på väg ut. Damen hade gått vilse och leddes hem. Men hon lämnade kvar ett minne hos de båda som flera år senare blivit filmen "Asta Nilssons sällskap".


- Ofta kan det vara någon händelse i verkligheten som är spiken som man börjar koka sin soppa på. Och i det här fallet var det en liten hjälplös dam, ungefär som det börjar i filmen. Det var väldigt upphetsande och händelsen dröjde sig kvar, berättar Marie-Louise Ekman.

Arbetet med "Asta Nilssons sällskap" har pågått till och från de senaste fem åren. Till att börja med i Marie-Louise Ekmans huvud och senare tillsammans vid köksbordet.

- Jag brukar förstå när Marie-Louise håller på att skriva någonting för då blir hon ovanligt känslig, eller skör. Jag tror att när Marie-Louise håller på att skriva någonting måste hon komma åt det som är pulpan i henne, något som ligger oskyddat, men som lindas upp. Sedan kan vi tillsammans börja prata om det, förklarar Gösta Ekman deras gemensamma kreativa process.

I filmen "Asta Nilssons sällskap" spelas damen av Sven Lindberg. Frågan är öppen även för publiken om det är en transvestit eller om det är en skådespelare som spelar en kvinna.

- Jag tycker om när man byter kön på skådespelare, man har så mycket fördomar när man tänker man eller kvinna. Jag tycker man neutraliserar och lyfter fram en annan problematik när man låter en man spela kvinna, säger Marie-Louise Ekman.

I vad som långa stunder är en monolog gestaltar Gösta Ekman Den välklädde mannen. Han är på väg till sitt viktiga arbete när han ser sig tvungen att hjälpa damen. Damen leder Den välklädde mannen till en lägenhet, men när dörrarna slår igen är han plötsligt i underläge. Damen är försvunnen och ersatt av en aggressiv yngre kvinna som steg för steg berövar honom hans kläder, skydd och identitet tills bara ynklighet och rädslor återstår.

Det är en betydligt mer ångestladdad film än de paret har gjort tillsammans tidigare. De har ansträngt sig för att göra den realistisk, men det är inte svårt att se filmen som ett våldsamt drömspel för karriärmannen.

- För mig var det en springande punkt att tänka att framför Den välklädde mannen står en person som förmodligen är en man klädd i peruk. Ska han vara nyfiken och på sin vakt? Verkligheten är inte alltid vad den ser ut att vara. Där börjar en resa för den här mannen där vi plockar av honom hela välklädseln, säger Gösta Ekman.

Det är ett porträtt av en man som Marie-Louise Ekman har mött många gånger, en man i övre medelåldern som tror att allting har ett svar och att allting går att förhandla sig ur. Han skulle kunna vara en företagare i näringslivet som anser att han själv är i överläge och andra underläge.

- När ordningen som vi kallar vår identitet rasar hamnar vi i kaos. Det räcker att scenariot för ens vardag förskjuts för att man ska tappa kontrollen. Identiteten är en så skör yta, säger Marie-Louise Ekman.

Gösta Ekman har sedan filmen gjordes gått i pension och detta blir den sista gången publiken får se honom som skådespelare. Nu ägnar han sina dagar åt promenader, böcker och att sköta hemmet.

Skriver du på dina memoarer?

- Jag ägnar tid åt att tänka igenom vad mitt skådespelarliv har innehållit och inneburit, och visst för jag anteckningar, men jag vet inte om det kommer att bli något av det.

Marie-Louise Ekman håller som vanligt i gång flera verksamheter. Vid sidan av arbetet som rektor för Konstfack och sin konst skriver hon också på en teaterpjäs.

- Det är en oerhört het dröm att få skriva för teatern och få möta skådespelarna levande. Jag skriver just nu på något som jag drömmer om ska vara på scenen. (PM)

Mer läsning

Annons