Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En fråga om mänskligt värde

Annons

Ingen kan väl ha missat att det är val på söndag? Det är då vi ska använda oss av vår möjlighet att välja en färdriktning för det här landet som åtminstone sträcker sig fyra år framåt i tiden.

Jag ska använda mig av den möjligheten även om jag inte tänker berätta för er vad jag ska rösta på. Samma dag ska jag tillfälligt lämna nöjersredaktörsstolen och jobba som tv-reporter på fältet. Jag ska rapportera från Moderaternas valvaka i Gambrinushallen i Sundsvall.

För att kunna vara så trovärdig som möjligt vill jag helt enkelt inte bekänna färg. Men det får mig såklart inte att sluta känna saker. Men det har mindre med själva slutspurten av supervalåret att göra och mer med allmänmänskliga beslut att göra.

Jag tänker på 17-åriga Saron Abraham som ska utvisas från Sverige efter sin 18-årsdag.

Jag träffade henne i våras när hon skulle söka till Idol. I veckan kunde vi se hennes tårfyllda farväl till tävlingen. Linus Fremin på nättidningen TV-dags sågade TV4:s porträttering av henne och hennes önskan att stanna i Sverige. Han kallade det hjärtlöst av Idol att utnyttja en utvisningshotad tjej för en snyfthistoria.

Läs Linus Fremins text här.

Jag vet inte om det enbart var dåligt. För trots allt har det visat sig att i vissa fall där uppmärksamheten och stödet för en person varit massivt har beslut kunnat ändras och fortfarande ska en sista överklagan lämnas in.

På torsdagen kom nyheten att Ninetone släpper Sarons första singel "Strong like a Lion" nästa vecka. En bra sak för Saron och något att glädja sig åt i all bedrövelse.

Hon är inte det enda fallet där barn skickas mot en osäker framtid och utan något att egentligen återvända till. Det är bara att Sarons öde kommit så nära mig.

Hon är en blyg tjej med ett otroligt driv. Verkar tycka om livet och sina vänner. Här i Sverige ska sägas. I Etiopien dit hon ska skickas har hon inget liv. Hon kom ensam till Sverige men har lyckats skapa sig en tillvaro här. Nu ska hon, bara för att hon i laglig mening inte är barn längre, bli ensam igen. Såren från hennes barndom när hon förlorade sin mamma ska rivas upp nytt.

Jag tycker, från min horisont, att det är omänskligt och jag blir ledsen bara jag tänker på det. Jag tror på mänskliga värden och där ingår Saron.

Mer läsning

Annons