Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En överdos på filmframgång

Annons
Förra året satt hon fortfarande i skolbänken. Nu gör skådespelerskan Eva Rexed tre roller samma höst - som polis, hämnare och 13-åring. Men i framtiden vill hon ha framgången i lagom doser.


Eva Rexed har fått en rivstart på karriären. Hon gick ut scenskolan förra våren men har redan spelat in sju filmer - dramat "Doxa" och sex filmatiseringar av Håkan Nessers polisromaner om Van Veeteren. Själv har hon svårt att förhålla sig till uppståndelsen.

- Jag får hela tiden frågan "hur känns det?". I början säger man "det är fantastiskt" men efter ett tag känner man sig som en OS-medaljör som står och gastar och då blir det något annat, "det är så löjligt, jag skrattar åt alltihop". Allting är ju dubbelt och har en massa olika sidor.

Framgången tillskriver hon en serie tillfälligheter. Hon gjorde praktik på Teater 23 i Malmö och castingagenten för "Doxa" vände sig dit för att få tips om en ung skådespelare. "Van Veeteren"-regissören Daniel Lind Lagerlöf undervisade i film på scenskolan och uppmuntrade henne att söka.

- En provfilmning kan ju slå precis hur som helst, man råkar vara avspänd i ett ögonblick så att något lyckas skina igenom. Men det är ju en slump som en solförmörkelse att allt skulle stämma. Det handlar om tur.

- I den här branschen är det mycket "nästan", det går nästan, man kommer nästan ändå fram. Men så plötsligt funkar något just då, man hade något som passade.

Det märks att hon är ny i det offentliga rummet, ovan vid uppmärksamheten. Hon trevar efter svaren, ändrar sig någonstans mitt i, tystnar. Tar en tugga av den vegetariska lasagnen och försvinner en stund, tills orden kommer tillbaka.

- När man försöker förklara extremt komplicerade saker finns det många fällor att hamna i, det kan bli fruktansvärt pretentiöst. Som "hur långt kan man gå för att försöka förändra världen?", säger hon, angående sin roll i Leif Magnussons "Doxa".

Där spelar hon Sanna, en ung kvinna vars pappa ligger för döden i cancer. Fadern har arbetat på en kemisk fabrik och flera av hans arbetskamrater har drabbats av samma öde. Sanna anar en miljöskandal och i sin jakt på sanningen blir hon alltmer desperat.

Sanna skiljer sig från de flesta kvinnliga rollfigurer som dykt upp i svensk film. Hon försöker varken behaga eller provocera, hon är politiskt engagerad men bedriver ett personligt korståg i stället för att ägna sig åt retorik och aktioner. När hon når vägs ände är det inte i tårar och förtvivlan utan i brinnande raseri - och våld.

- Spektrat för kvinnoroller har breddats, säger Exa Rexed. I dag finns det stora roller för tjockisar utan tänder. Det finns fler typer - tidigare har tjejen varit en typ bland andra. Det är jättekul. Vissa säger att det finns saker som är viktigare att förändra än reklam och film men det är ändå det vi möts av hela tiden. Då kan man väl lika gärna börja där.

Känner du att du själv har makt att förändra?

- Nä, fan. Man måste göra det tillsammans. Det tycker jag om med "Doxa", för den går ett steg längre. Det är ingen feministfilm - hon är en människa. När det handlar om tjejer så vill man gärna "slå ett slag" och då går det verkligen emot sitt eget syfte. Man ställer det feministiska framför verket i stället för att låta det vara allmängiltigt.

Om några veckor är det dags för nästa projekt. Då åker hon på en två månader lång turné med skolteaterpjäsen "I taket lyser stjärnorna", en dramatisering av Johanna Thydells Augustbelönade roman med samma namn. Där spelar hon 13-åriga Jenna som brottas med de vanliga tonårsproblemen samtidigt som hon tar hand om sin sjuka mamma. I arbetet med pjäsen har Eva Rexed grävt fram sina egna tonårskänslor ur minneslagren.

- Förhållningssättet till saker var så laddat. Som cigg till exempel, det var för mig då som LSD är nu - som "shit vad läskigt". Vanan i saker och ting har gjort att de har nötts av. Men då var det inte avnött - killar var ju mytiska för en. De killar som var långt ovanför en var verkligen som gudar, någonting som rörde sig omkring en fast i en helt annan dimension av tillvaron. Om de tittade på en så var det något gigantiskt.

Hur ser du framtiden?

- Jag ser det verkligen inte som att allt är kirrat nu. Och jag vill inte tappa bort vad jag tycker är viktigt och vad som intresserar mig. Så tror jag lätt att det blir i den här världen, där man får kämpa så mycket. Det är väl klart att jag vill att det ska gå bra, men man kan inte bara jobba för framgång. (PM)


Fakta/Eva Rexed

Fullständigt namn: Eva Marina Rexed.

Född: Den 30 augusti 1975 i Uppsala.

Bor: I Stockholm.

Familj: Mamma och pappa.

I cd-spelaren: Filmmusik från "Den sjungande detektiven".

Läser just nu: "Gentlemän" av Klas Östergren.

Favoritfilm: Werner Herzogs "Woyzeck"

Aktuell: Med huvudrollen i "Doxa" som har premiär på fredag. I januari är det dags för "Moreno och tystnaden".

Mer läsning

Annons