Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En riktig berg- och dalbana

/

Annons
Konsert
Söråkers Folkets Hus (måndag):
Dan Hylander & Tottas Trio
Betyg: 3
\"Det blir aldrig nån entertainer av mig\".
Dan Hylander säger själv det jag borde. Åtminstone efter att ha hört Raj
Montana-veteranen inleda med tre säkra stämningsdödare på mindre än två
minuter. Först ignorerar han publiken för att justera en uselt stämförberedd
gitarr och ursäktar det med att det ändå gynnar oss i publiken. Han
stereotypskämtar om den norrländska blygheten för att sedan rekommendera alla
som bara vill höra honom göra den tragiskt framlidne Totta Näslunds låtar,
att lämna konserten. Och få pengarna tillbaka i entrén.
Allt innan han ens har börjat spela. 
Visst, Dan Hylander kör jargongen med glimten i ögat. En musikförbittrad
ironisk ton som går fram. Ibland. Till en del.
Och någonstans där fångar han essensen av kvällen. Med ett svarthumoristisk
mellansnack, en fin svensk låtskatt men också med en irriterande nonchalans.
Som om snacket före spelningen varit \"Äh, det löser sig. Vi ska ju bara till
Söråker\". 
Det håller inte på den här nivån.
Nu har emellertid Totta Näslunds låtskrivare och producent mer rutin än vad
han ger sken av. Självklart. Med andra delen av konserten och med hjälp av de
trygga musikerna Bengt Bygren och Bengan Blomgren räddar Dan Hylander
kvällen. Gitarrstämningen får han aldrig ordning på, sångaren letar
fortfarande lika amatörmässigt yrt bland sina texter och han tvingas bryta
mitt i en orepad låt för att han inte riktigt minns den.
Men väl igång, mitt i musiken, är det ibland helt strålande. Som i driviga
Hjärtat är ett trubbigt instrument, den vemodiga På väg igen och trions
mäktiga version av Townes Van Zandts If i needed you. Det är stora stunder
som slätar över mycket av den välbesökta aftonens slarv.
Om Dan Hylander kommer förberedd nästa gång, precis som han i ett vasst skämt
föreslår att journalister borde göra när de ska på intervju, kan det här
konceptet bli kanon. Till dess får vi en konsertupplevelse som vaggar mellan
strålande svensk rockpoesi och en rätt medioker kväll med coverbandet på
kvarterskrogen.
Joacim Persson

Mer läsning

Annons