Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Garbo - 100-åring med evig lyskraft

Annons
Oförglömligt ansikte, hypnotisk blick, ogenomtränglig utstrålning. Greta Garbos skönhet förvandlade henne snabbt från Hollywoodstjärna till filmikonen Garbo som behållit sin gravitation in i våra dagar.


Garbos beslutsamhet att värna sitt privatliv när karriären var över har bidragit till mytbildningen. Den gudomliga blev den oåtkomliga och hon plågades i hela sitt liv av att ha paparazzis hängande utanför sitt hem vid East River i New York. "Gudomlig" blev Garbo när hon spelade huvudrollen i Victor Sjöströms film "En gudomlig kvinna" i Hollywood 1928.

Den 18 september - dagen då Greta Garbo skulle ha fyllt 100 år - firas hennes minne i hela världen. I boken "Garbo" gör Scott Reisfield, dotterson till Greta Garbos bror Sven, sitt bästa för att avliva myter om sin kära gammelfaster.

Det plötsliga slutet på filmkarriären var inte alls planerad, Garbo diskuterade filmprojekt långt in på 50-talet. Hennes påstådda missnöje med det 30-tal filmer hon hann göra är en ren missuppfattning. Hon var tvärtom mycket stolt över sina insatser på den vita duken. Ex-stjärnan Garbo undvek visserligen all publicitet men Scott Reisfield minns faster Kata, som hon kallades, som en lekfull och humoristisk släkting som regelbundet besökte hans barndomshem.

Greta Gustafsson växte upp med brodern Sven och systern Alva i ett fattigt hem på Blekingegatan i Stockholm. Hennes teaterdrömmar väcktes redan i sjuårsåldern då hon brukade stå utanför teatern och vänta på att skådespelarna skulle komma för att förbereda sig för kvällens föreställning.

Innan hon fyllt 15 fick hon jobb som försäljare på PUB och redan efter några månader medverkade hon i en reklamfilm för varuhuset. Regissören Ragnar Ring fascinerades av flickans självlärda skådespelartalang och ordnade fler reklamjobb.

1922 erbjöd regissören Erik Petschler henne en roll i filmkomedin "Luffar-Petter". Samma år kom in Greta Gustafsson på Dramatens scenskola. Hon blev klasskamrat med Mimi Pollak som kom med idén att Greta skulle byta Gustafsson till Garbo. Mimi Pollak stannade i Sverige men vänskapen blev varaktig. För ett par år sedan gav författaren Tin Andersén Axell ut boken "Djävla älskade unge" bygd på de båda skådespelerskornas intensiva brevväxling.

Med "Gösta Berlings saga", regisserad av Mauritz Stiller 1924, fick Garbo sitt svenska genombrott. Filmen blev en ännu större succé i Tyskland och sågs av regissören G W Pabst som erbjöd henne en roll i "Den glädjelösa gatan". Garbos internationella karriär var ett faktum.

När filmmogulen Louis B Mayer ville knyta Stiller till sitt regissörstall krävde denne att få ta med sin 19-åriga skyddsling Garbo. Hösten 1925 gjorde Stiller och Garbo entre i Hollywood, några månader senare blev hennes första amerikanska film "Virveln" en dundersuccé. Stiller skulle ha regisserat Garbo i "Fresterskan" men kopplades bort från projektet.

1927 gjorde Garbo sin tredje vamproll i filmen "Åtrå" mot John Gilbert som också blev hennes motspelare i "Anna Karenina" samma år. MGM exploaterade deras romans utanför studion till bristningsgränsen och plötsligt var Greta Garbo en topprankad Hollywoodcelebritet.

Karriären rusade på med titlar som "Den gudomliga" och "Kyssen". Ljudfilmens genombrott blev en ättestupa för flertalet av stumfilmsepokens många stjärnor. Garbo klarade övergången galant och hennes första ljudfilm "Anna Christie" slog alla tidigare kassarekord.

Garbos vänskap med den lesbiska författarinnan Mercedes de Acosta ledde till en av de fåtaliga skandalerna kring hennes person. De Acosta hävdade senare att de hade en kärleksrelation, vilket resulterade i att Garbo aldrig mer pratade med henne. Under hela hennes levnad lyckades skvallerpressen aldrig koppla något grepp på Garbos kärleksliv.

1933 gjorde Garbo en av sina mest betydande filmroller som "Drottning Kristina". Sex år senare överraskade den allvarliga Garbo biopubliken genom att i rollen som sovjetagent skratta sig halvt fördärvad i komedin "Ninotchka" som blev hennes näst sista film. Att publikfiaskot "Tvillingarna" blev hennes sista berodde varken på filmen eller Garbo. MGM gav efter för katolska kyrkans kritik av den lättsinniga förväxlingskomedin och drog in den. I censurerat skick fick den nypremiär dagen innan den japanska attacken mot Pearl Harbor 1941 och drunknade i nyhetsflödet.

Under flera årtionden surrade rykten om Garbos comeback som hon själv önskade. Hon förde diskussioner om handfull filmprojekt som av skiftande orsaker aldrig blev av.

Under 60- 70- och 80-talen levde Greta Garbo ett tillsynes tillbakadraget liv i sin sjurumsvåning på Manhattan. Hon umgicks i en stor vänkrets som inkluderade celebriteter som Aristotle Onassis. Hon besökte ofta brodern Svens barn och barnbarn i New Jeresy.

Nio dagar innan mordet i Dallas träffade hon John Kennedy som hade bjudit in henne till en stor middag i Vita huset. Hon gjorde också många resor till Europa, ofta för att träffa sin närmaste vän Salka Viertel i Schweiz. Viertel var partypinglan från 20-talets Hollywood som skrev flera manuskript till Garbos filmer.

Påskdagen den 15 april 1990 dog den då 84-åriga Garbo i sitt hem i New York efter att ha vårdats för njursvikt. Det skulle dröja över nio år innan hennes aska till sist kunde jordfästas i en grav på Skogskyrkogården i Stockholm. (PM)

Mer läsning

Annons