Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Guillou berättar sanningen om häxorna

Annons
I dramaserien "Häxornas tid" stiger Jan Guillou ned som reporter i det mörka 1600-talet för att skingra myterna kring en nationell tragedi. Processerna, som ledde till att 300 kvinnor dömdes till döden för häxeri, ser han som det värsta justitiemordet i Sveriges historia.


- Det är en del av vår historia som vi helst ska känna till. Vi ska berätta den så att alla kan förstå sådant som bara har funnits i obegriplig form i doktorsavhandlingar, säger Jan Guillou.

"Häxornas tid" bygger på hans reportagebok "Häxornas försvarare" som kom ut 2002. Serien är inspelad med omkring 200 statister i byn Lillhärdal i Härjedalen. Det var här fröet såddes till den häxjakt som spred sig som en mardröm över stora delar av främst Sverige. Kulmen nåddes under åtta mörka år kring 1670.

Guillous berättande varvas med rekonstruerade scener av händelser som finns belagda i rättegångsprotokoll. Barnvittnen pekar ut kvinnor som påstås ha tagit dem till Blåkulla. Kvinnor dömda för att ha slutit pakt med djävulen avrättas med halshuggning och bränns på bål.

Då och då avbryts 1600-talsdramat av att Jan Guillou stiger ur sin silvergråa Citroen för att berätta om fasor som en gång ägde rum på autentiska avrättningsplatser. Ibland kliver han ur reporterrollen för att ta på sig peruk och spela någon hög jurist i den statliga trolldomskommissionen.

Varför går du över gränsen och spelar teater?

- Därför att jag kan. Man tar en risk som reporter i det läget, för misslyckas man med det så förstör man materialet och blir mer eller mindre rättvist utskrattad, säger han.

Guillou spelar bland andra hovrättsassessorn Anders Stiernhöök. Denne beskrivs som en hjälte i sin samtid som räddade liv genom att agera till häxornas försvar.

Är du nöjd med din skådespelarinsats?

- Jag tror att jag fixade det där, säger författaren.

Redan i första avsnittet förstår man vart det hela ska leda. I en sekvens med rubriken "Häxprocesser i vår egen tid" tar Guillou upp rättsskandalerna från 1990-talet där män dömts till fängelsestraff för att förgripit sig på barn under rituella former. Efter ha beviljats resning i Högsta domstolen är flera av dessa män numera frikända.

- Ritualmord och kannibalism är i vart fall vid Uppsala universitet en gällande sanning år 2005, säger Jan Guillou.

Han syftar på genusforskaren professor Eva Lundgren som säger sig känna till hundratals sekter i vårt land som ägnar sig åt satansdyrkan och kannibalism.

- Sektmedlemmarna äter nämligen upp barnen efter att ha förgripit sig på dem. De platser som har pekats ut har polisen undersökt men inte hittat några matrester, säger Guillou.

Feltolkningar av 1600-talets häxprocesser kan leda till att den här sortens myter sprider sig i vår tid, menar han. Så sent som på 1930-talet hävdade också folklivsforskare att häxorna verkligen hade existerat.

Mot Jan Guillous syn - att dödsdomarna mot påstådda häxor piskades fram av en upphetsad allmoge medan män inom samhällets högsta maktelit stod upp till deras försvar - står en feministisk tolkning. Den gör i ställer gällande att häxprocesserna var ett uttryck för en könsmaktsordning där män såg till att göra sig av med särskilt kloka och begåvade kvinnor. Någon våldsam debatt väckte inte boken "Häxornas försvarare" och Jan Guillou håller inte för troligt att "Häxornas tid" ska göra det heller.

- Ingen extremfeminist har sagt ett enda ord om boken. Jag tror att den är svår att argumentera mot. Det är klokt att inte ge sig in i verbala strider som man riskerar att förlora, säger han.

Boken såldes i 250 000 exemplar och han ser nu fram emot att tv-mediet ska förmedla hans sanning om häxprocesserna till än större skaror.

När vi inleder intervjun direkt efter en pressvisning av "Häxornas tid" är Jan Guillou påtagligt rörd.

- Jag föll inte i gråt när jag skrev den här berättelsen men nu har jag svårt att hålla tillbaka tårarna på några ställen, säger han.

"Häxornas tid" består av fem 50 minuter långa avsnitt som TV4 börjar sända den 29 december. (PM)

Mer läsning

Annons