Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hip Whips piskar i gång soulen

Annons
Trion har blivit en kvartett och kärleken till soulen är intakt. Nu släpper Hip Whips sitt andra album där ambitionen fortfarande är att göra musik som berör.


Hip Whips dyker upp lite titt som tätt på Stockholms scener och öser ur sig svängig hammondorgelspäckad rocksoul i 1960- och 70-talets stoltaste tradition. 2003 släppte de sin debut, ett självbetitlat minialbum som bland annat hamnade på "Musikbyråns" årsbästalista. Nu är Hip Whips tillbaka med nya albumet "Hip Whips 2005", ännu ett soulmättat album med hjärtat utanpå kläderna.

- Tanken var väl att skapa fred på jorden som vanligt. Det är det vi alltid har hållit på med. Att syssla med det som man själv vill göra för att ha det bra. Det låter väldigt pretentiöst och det kanske det är också - ambitiöst är det definitivt. Man vill ju inte göra något som lämnar folk oberörda, säger sångaren och organisten Markus Lindmark.

Det förra albumet spelade bandet in på endast en vecka under liveinspelningsliknande former. Den här gången tog de mer tid på sig att arbeta med instrument och ljudbild.

- Jag känner väl att vi lade ner mer arbete på texterna på den här skivan. Det tycker jag är viktigt och där hade jag och Markus ett bra samarbete. Förra gången hade vi knappt några texter, säger trummisen Finn Ellison.

Bandet gör musik som för tankarna till Nuggetssamlingar och Procol Harum, tydligt präglad av kärleken till hjältarna Wilson Picket, Otis Redding, Aretha Franklin och Rolling Stones. De verkar i en genre där de moderna uttolkarna ofta halkar ner i "Commitments-träsket", där det låter bra men soulen inte känns på riktigt. Hip Whips vet hur de ska undvika det. De ser inte sin musik som en nostalgitripp och menar att trovärdigheten skapas i kärleken till musiken och ambitionen att tillföra något nytt genom att experimentera och improvisera.

- Det känns naturligt för mig att spela den här typen av musik på det här sättet. Det känns som det jag ska göra, som att det är meningen att jag ska syssla med det, säger trummisen Finn Ellison och får medhåll av Markus Lindmark:

- Man måste vara hundra procent närvarande och koncentrerad. Att man svettas, det är bara härligt. Man måste lägga ner all energi om det ska bli njutbart och inte bara oväsen.

Hip Whips började som Markus Lindmarks och Finn Ellisons trummor- och orgelkombo för 17 år sedan. Efter några år hittade de basisten Thomas Meyer och sedan några månader tillbaka har de utökats till en kvartett med Martin "Konie" Ehrencrona på gitarr.

- Han följde till en början bara med oss för att han tyckte att det var kul att spela. Sedan märkte vi att det fungerade med personkemin, säger Markus Lindmark.

I ryktesbilden kring bandets livespelningar talas bland annat om gospellika utspel och rena slagsmål. Finn Ellison tonar småleende ner det hela, men bekräftar att det har förekommit fajter med trumpinnar.

- Vi håller ju fortfarande på att lära oss hur fyra personer spelar tillsammans som en enhet. Ibland är vi fyra personer som spelar var och en för sig fast vi utåt sett är en grupp. Det är där det kör ihop sig ibland. Men de senaste gångerna har det varit riktigt bra och då har vi också kommit närmare varandra musikaliskt. (PM)


Anna Hedlund

Fakta Hip Whips:

Medlemmar: Markus Lindmark (sång, orgel, piano), Finn Ellison (trummor), Thomas Meyer (bas) och Martin "Konie" Ehrencrona (gitarr).

Diskografi: "Hip Whips" (2003).

Aktuella: Den 20 april släpper de sitt andra album "Hip Whips 2005" som i likhet med det förra också ska ges ut på amerikanska Parasol Records. Det blir troligen en speciell amerikansk utgåva med låtar från båda albumen.

Spelningar: 19 april på skivaffären Pet Sounds i Stockholm, 20 april i Hultsfred (releaseparty) och 11 maj på Mondo i Stockholm.

Mer läsning

Annons