Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hoppas att skivbranschen bryter samman

Annons
Musikbranschen är en bransch i ständig fokus dessa tider. Kvällspressen spär på problematiken med allehanda domedagsartiklar om hur man bäst och utan kostnad laddar ner musik.
Ingenting är nytt med det. Musikbranschen har alltid varit - och ska alltid vara - en bransch i ständig förändring, såväl till branschens sammansättning som nya musikaliska grepp.
Varje ny genre hittar, förutsatt att den är bra och har något att komma med, nya lyssnare och det är ju precis vad branschen behöver i bistra tider.
Men spekulationen i branschen har ökat i en lavinartad takt de senaste åren och skivetiketter köps och säljs snabbare än man hinner säga "losers". Det sätter ny kreativitet i gungning.
Förklaringen är uppenbar och beror på att de som idag äger skivbolagen i allt mindre utsträckning bryr sig om musik. Man köper och säljer skivetiketter och skivbolag som man säljer aktier.
Ett fördelaktigt ekonomiskt bud och man gör sig av med sin verksamhet, för kapital är ju naturligtvis viktigare än essensen i det man sysslar med.

Skivbolagen styrs idag i alltför stor utsträckning av fel människor som haft otur och hamnat på fel platser. Dessa klippare utan intresse för musik kommer antagligen att innebära skivbranschens undergång, och inget skulle faktiskt, hur konstigt det än kan låta, glädja mig mer!
Det låter måhända lite drastiskt, men det finns en hel rad exempel på hur skivbolagen tänker kortsiktigt och väljer att nedmontera istället för att jobba på att bli bättre.
De senaste exemplen: Sammanslagningen mellan Sony och BMG, där en rad kreativa människor fick sparken.
Skivbolagsjätten Warner släckte ner sitt lager i Sverige. Numera får Skandinaviens skivaffärer sändningarna från någonstans i Tyskland, och kan räkna med en halv veckas leveranstid istället för att som tidigare se till att kunden hade skivan i sin hand dagen därpå. Ett dråpslag för såväl bransch som kunder.

Så väck med dessa skivbolagsmastodonter som lägger större fokus på att förbättra sina kvartalsrapporter än att hitta ny bra musik!
Och när de har fallit så står förhoppningsvis de kvar som inte kan tänka sig någon annan sysselsättning än att jobba med musik. Såväl gamla musiknördar som unga nya musikentusiaster som genuint brinner för musik.
Såna som återigen bildar små skivetiketter (samma form av etiketter som för tio till tjugo år sen blev uppköpta av dessa internationella storbolag) i små källarlokaler eller till och med hemma i den egna lägenheten. Just sådant skulle få en att tro på musikbranschen igen...


Jag mötte killarna i Europe nyligen och de berättade att de inte lyckats motivera sitt skivbolag på andra sidan Atlanten om att skivan har potential att slå. De hoppas nu på att skivan ska släppas i USA i höst, men ingenting är i dagsläget skrivet.
Tidigare har David Coverdale fått erfara samma sak. Det säger också mer om den vacklande skivbranschen än om artisterna.

Mer läsning

Annons