Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jag känner inte kärleken

/
  • ST:s recensent kände inte kärleken när Thomas Di Leva spelade på Stora Scenen i går.

Thomas Di Leva Stora Scenen

Annons
Så stiger han upp på scenen, denne flumhöna för kvällen iklädd regnbågskaftan med fjärilar på. Vattenkannan har han med sig, som vanligt. \"Ljus och kärlek\" nästan mässar han, \"ljus och kärlek, Sundsvall\".
Men jag känner inte kärleken.
Jag har goda minnen från Di Levas tidigare spelningar på Gatufesten. Då kände jag kärleken. Nu verkar det mest som om Di Leva och hans band går på rutin, otroligt nog. Pliktskyldigast predikar han i evighetslånga mellansnack om kärlek och frukt. Det tar en hel timme innan konserten verkligen lyfter med Vi får vingar när vi älskar. Och då är det bara en låt kvar att spela. Innan dess har publiken delvis försvunnit framför Stora scenen som sjok av dimma när solen går upp. Först mot slutet kommer de tillbaka.
Kanske har jag blivit för cynisk och stressad för att ta emot Di Levas kosmiska strålar. \"Vi är nära en kosmisk orgasm nu\" deklarerar Thomas Di Leva. Jag är inte med, Thomas.

Mer läsning

Annons