Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jan Håfström ser fasan i Pilos verk

Annons
Redan som barn blev konstnären Jan Håfström egendomligt gripen av Carl Gustav Pilos målning "Gustav III:s kröning". Först 1995 lyckades han kanalisera känslan i sitt eget verk "Övre stationen".


I utställningen "Det ofullbordade mästerverket" på Nationalmuseum möts de båda konstnärskapen, besläktade fast 200 år skiljer dem åt. Med Håfströms och Pilos monumentalverk sida vid sida kan man ana den skräckblandade förtjusning kröningstavlan ingav den tioårige Jan Håfström.

-Då visste jag ännu inte vem Gustav III var och att han senare skulle bli mördad. Ändå kände jag på mig att den där personen i mitten i vita kläder var oerhört utsatt. Det viskas bakom ryggen på honom, säger Jan Håfström och tillägger:

- Jag såg honom som ett oskyldigt offer inför alla kalla blickar. Som barn kanske man identifierar sig med hans ensamhet.

Jan Håfström återvände många gånger till Nationalmuseum för att betrakta Pilos målning som han tyckte ruvade på något fasansfullt. Han kände det som att han var alldeles ensam om att se "det där" som ingen talade om eller ens uppfattade.

Många år senare i det långvariga arbetet med den egna stora målningen "Övre stationen" såg han plötsligt skuggspelet i valven ovanför den ensamma kungen i Pilos målning gå igen i sin egen.

- Pilo målade sitt mästerverk i en tid då världen krackelerade. Han började måla tavlan 1783, men hann aldrig avsluta den innan han dog tio år senare. Under tiden hade kungen i Frankrike blivit halshuggen och Gustav III blivit mördad på operan.

Jan Håfström är född 1937 och har tydliga barndomsminnen av andra världskrigets fasor. I andra verk han valt att ställa mot Pilos är också döden, mörkret och ensamheten närvarande. En skulptur av en tom sarkofag, en skiss efter ett fotografi på avrättade communarder i kistor taget vid Pariskommunens fall 1871. Polisens fotografi av den blodstänkta uniformsjackan, som ärkehertig Franz Ferdinand bar när han mördades i Sarajevo 1914, är ett motiv som Håfström har återkommit till i flera verk.

- Det handlar om figurer som är frånvarande. Det är bara det yttre höljet som är kvar, kommenterar Jan Håfström.

Liksom Pilo har influerat honom har Jan Håfström påverkat yngre kollegor i verk som också ingår i utställningen. Pia Sellin har arbetat med ärkehertigens jacka i en skulptur. Den går också igen i Mathias Johanssons obetitlade teckning, där inhängd i en genomskinlig resegarderob.

Jan Håfström är far till filmregissören Michael Håfström och kan själv se att han har influerat sonen i hans konstnärskap?

- Inom vår familj, liksom i de flesta andra, finns det block som vi bearbetar och som kanske går från far till son på ett speciellt sätt. Han gjorde filmen "Ondskan", visserligen inte efter eget manus, men ändå, säger Jan Håfström.

"Det ofullbordade verket" visas mellan den 7 april och 25 september och kommer att följas av flera utställningar där samtida konstnärers verk får samspela med verk ur museets samlingar.

- Sedan vi fick fri entré den 1 januari i år har många av besökarna blivit besvikna på att det kostar att se våra specialutställningar. Därför planerar vi utställningar utan avgift med fokus på verk ur samlingarna. Att hitta konstnärer som har en lika nära relation som Jan Håfström och Pilo blir förstås inte så lätt, säger utställningskommissarien Görel Cavalli-Björkman. (PM)

Mer läsning

Annons