Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lars Bygdén går solo med sorgsna sånger

Annons
Lars Bygdén satsar på sorgsna countrysånger när han gör debut som soloartist. I samband med albumsläppet ger han sig också ut på en mindre turné.

- Det är det roligaste. Det finns inget som går upp mot det, säger han.


Lars Bygdén spelade tidigare i avsomnade altcountrybandet Thousand Dollar Playboys. Nu solodebuterar han med albumet "Trading happiness for songs" den 12 oktober.

Hur känns det att solodebutera?

- Det känns mycket bra och också nervöst. Jag är väldigt nöjd med skivan, fast man är ju alltid oroad över alla delar av inspelningen. Man är rädd att folk inte ska tycka om det.

Varför valde du att gå solo?

- Det kändes nästan självklart. Jag flyttade till Stockholm för två och ett halvt år sedan. Och då hade vi nästan slutat spela med Thousand Dollar Playboys ändå. Alla var så utspridda, det var jag som skulle hålla ihop det och jag hade inte orken kvar längre. Om jag skulle göra något nytt ville jag göra allting själv och stå för det.

På ditt soloalbum gör du en duett med Ane Brun (första singeln från plattan), varför valde du att sjunga med henne?

- Vi funderade på vem som skulle kunna passa och Linus Larsson som producerat skivan föreslog Ane. Jag lyssnade på henne och tyckte att hon var bäst för det här, hon har ju en countryklang i rösten. När hon kom och sjöng gick det otroligt bra, bättre än jag hade kunnat tänka sig. Det var nästan så att man grät.

Skivan är countryinfluerad rakt igenom, utom låten "Dream on", en glad upptempolåt som nästan låter Suede. Hur kommer det sig?

- Jag har inget emot Suede, men om det är något som kommer fram i låten så är det att jag lyssnat mycket på David Bowie. Jag var helt galen i honom när jag var liten, nästan sjukligt intresserad. Och Suede är ju inspirerade av Bowie. Men visst sticker den ut lite från skivan.

Vad inspirerade till den här plattan?

- He, he, livet, typ. Rent musikaliskt är det väl samma saker som inspirerat till allt jag gjort tidigare. Men det som skiljer det här från det jag gjort förut är att jag kände mindre krav på mig själv att skriva en massa hit- och upptempolåtar. Jag gillar lugn musik och sorglig musik, det är nästan bara sådant jag lyssnar på själv.

Är du en sorgsen man?

- ... Nää...(skratt). Det är jag nog inte! Jag har nog en sorglig sida och den kommer fram i musiken, men kanske inte lika mycket i umgänget med andra människor.

Snart ger du dig ut och spelar i bland annat Sundsvall, Västerås, Köping och Skellefteå. Tar du med dig ett band eller åker du själv?

- Det blir lite olika. I Sundsvall har jag med mig fullt band, på vissa spelningar blir vi en trio och på vissa spelar jag helt själv. Folk man spelar med har blivit äldre och har familj så det är svårare att få med dem. Men nu när jag är solo går det bra att spela själv. Det är ju ingen som kräver att jag ska ha ett fullt band.

Bjuder du även på några Playboyslåtar under turnén?

- Ja, jag tycker att jag kan göra det eftersom jag skrev alla låtarna. Det skulle kännas synd att inte göra det om de är bra.

Hur ser planerna för hösten och vintern ut i övrigt för dig?

- Nu är vill jag komma ut och spela så mycket som möjligt. Vi bokar allt eftersom. Först och främst i Sverige men jag ska väl även göra en seriös marknadsföring i Norge. De är nästan ännu mer intresserade av den här musiken, jag får den känslan när jag pratar med folk som bor där. (PM)


Turnéplan Lars Bygdén:

12 oktober Sundsvall, Sundsvalls Teater

20 oktober Stockholm, Pet Sounds (releasespelning för allmänheten)

21 oktober Stockholm, Stacken

22 oktober Köping, Ögir

28 oktober Västerås, Village

2 november Stockholm, Mosebacke

11 november Skellefteå, Pinkerton

(Fler datum tillkommer.)

Mer läsning

Annons