Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Maria McKee sågar den amerikanska drömmen

Maria McKee har varit skivbolagsprodukt och rebell, listtoppare och avantgardist.
På nya skivan Peddlin' dreams gör hon varm americana med texter som ifrågasätter den amerikanska drömmen - ett tema som återkommer i hennes debutpjäs.

Annons
För femton år sedan var Maria McKee popstjärna i några månader. Låten Show me heaven ackompanjerade en kärleksscen mellan Tom Cruise och Nicole Kidman i racerbilsrullen Days of thunder och McKee hamnade på listorna.
Det var inte så kul som det verkade. Om man inte är lycklig som människa så blir man inte lyckligare av att bli kändis, säger hon.
Maria McKee växte upp i Hollywood, "mitt emellan Beverly Hills och stranden", och bor fortfarande kvar i samma kvarter. Trots det låter hennes nya skiva som ett destillat av det gamla Amerika, nybyggarlandet med öppna vidder och karga bergstrakter.
Att skriva i americanagenren var ett stilval. Jag växte inte upp på en gård i South Dakota eller i bergen i Virginia. Jag målar det här landskapet som jag har fått genom litteratur, filmer, poesi och konst.
Jag ville göra en skiva som var mer intim i sången, hade en enklare produktion och skulle locka de gamla fansen - låta dem veta att jag fortfarande älskar det traditionella och att jag alltid kommer att sjunga sådan musik.

Behåller fränheten
Sedan hon bröt sig loss från skivjättarna i slutet av 90-talet har Maria McKee gjort två skivor som blandade de fina nyanserna i hennes röst med excentrisk gitarrock och oväntade utspel. Och trots att kanterna är bortslipade på Peddlin' dreams har hon behållit fränheten i texterna.
Jag ville berätta om att många människor, särskilt i USA, känner sig utanför. Genom tv-kulturen blir vi tvångsmatade med så många budskap som har väldigt lite att göra med våra vardagsliv. Medierna fokuserar bara på Los Angeles och New York - nästan inte alls på mittenstaterna. Människor faller igenom skarvarna, och det enda sättet att överleva är att svälja hela popkulturen.
Det räcker inte att hitta ett yrke och arbeta och skaffa familj och njuta av livet. Folk klamrar sig fast vid det som ska ta dem ur sina vanliga liv. Jag har inte blivit rik och berömd, jag lever ett väldigt stillsamt liv och jag har lärt mig att njuta av de små sakerna, som att laga middag till mina vänner eller gå till parken med min man och mina hundar. Men när jag var liten uppfostrades jag till att vilja bli filmstjärna.
Hon började tidigt med musiken, redan som treåring ställdes hon på en scen av sin halvbror, musikern och Love-medlemmen Bryan McLean. Han dog av en hjärtattack för sex år sedan och det är deras relation som står i fokus i Maria McKees första verk som dramatiker, en pjäs med arbetsnamnet TV teens.
Den handlar om en tonårsflicka och hennes storebror som bor hemma. Han inser att hon har en talang och vill använda den på ett ganska egoistiskt sätt. Hon vill lära sig och växa, gå på universitetet. Hennes familj vill hålla kvar henne i Hollywooddrömmen som de alla har växt upp med. Det är en historia om att bli vuxen men också en sorts kärlekshistoria, för syskonen har ett mycket komplicerat förhållande. Det är nästan mytiskt och ganska tragiskt.
Var det inte jobbigt att skriva om så personliga saker?
Absolut. Jag var livrädd för att skicka den till någon, inte bara för att det är min första pjäs utan för att jag avslöjar en massa personliga grejer - som att jag var fast i en kristen sekt i Los Angeles och min brors knarkproblem. Men jag var tvungen att berätta sanningen. Fast den handlar inte om skandaler eller vad det är för fel på min familj - den handlar om kärlek och förlåtelse.
Hon planerar genomläsningar av pjäsen i Los Angeles, New York och London, och hoppas att det ska väcka intresse från möjliga samarbetspartners för en riktig uppsättning. I övrigt är 2005 vikt åt turnerande och i juni kommer hon till Sverige.
Det kommer att kännas som att komma hem för det ska bara handla om att få kontakt med fansen och sjunga. Jag kommer att ha mindre att göra på scenen. Jag ska inte spela en massa instrument utan bara sjunga låtarna med bandet. Det blir nog mysigt. (PM)

Mer läsning

Annons