Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mätta och uddlösa mjukisrockare

Bon Jovi Have a nice day (Island/Universal)

Annons
Ett nytt album med Bon Jovi känns smått surrealistiskt. En mastodont från 80-talet som idag inte kan beskrivas som något annat än en relik från det förgångna. Stickern på skivan säger att det är ett nytt album, men det är en sanning med en stor portion modifikation. Allt känns igen. Inga nya grepp, inga intryck av det årtionde vi lever i och inget som får mig att höja på ögonbrynen.
Men allt behöver inte vara fel för det. Många band överlever tack vare sin genuina känsla, charm och entusiasm för dåtidens musikscen. Men det är just här som det är kört för Bon Jovi. De har inte släppt ett hyggligt album sen Keep the faith 1992, och för varje album sen dess har de tappat en tagg. Numera är de mätta och uddlösa, och så tomma på adrenalin och idéer att hälften vore nog.
Titellåten och tillika första singeln Have a nice day har, trots att det är en kopia av tidigare hiten It\'s my life, en hitrefräng som jag antar att det finns radiostationer som kommer att charmas av. Ett par andra låtar når också med möda över vattenytan. Men på det hela taget är detta en skiva som innhåller på tok för många låtar ur den tredje divisionens mjukishårdrock.

Mer läsning

Annons