Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Med blicken mot ... framtiden?

Nytt veckoslut, ny tågresa. Nya frågor.

Annons

En liten flicka, hon är kanske sex år gammal, tittar ut genom fönstret när tåget mellan Umeå och Sundsvall rullar in i Kramfors. "Varför ser det så övergivet ut?" undrar hon.

Dagen därpå skulle statsminister Stefan Löfven säga så här på torget i Sundsvall, om ungas framtidsutsikter: "Du som ung ska aldrig någonsin lämnas utanför. Du ska stå stadigt i samhället, med blicken riktad mot framtiden."

Jag hör inte vad flickan får för svar av sin mamma och sina bröder, men jag gissar att det inte handlar om det norrländska inlandets ljusnande framtid – för unga eller för gamla. Möjligen tipsar de henne om kaféjobb i Oslo, eller vad som kommer att vara motsvarigheten till det om tio år.

Hemma har basilikan tagit sig men oreganon dött. De storartade planerna för helgen byts mot verklighetens pappersarbete och fruktlösa försök att läsa dvd:er brända för bara några år sedan. Ytskiktet är liksom flammigt. Datorerna vill inte veta av skivorna, inte heller dvd-spelarna. Så går något förlorat.

Upptågen av den amerikanska presidenten och de inbjudna komikerna på den årliga White House Correspondents' Dinner, där presskåren dinerar med politikerna i Washington, får större genomslag för varje år. Klippet när Barack Obama härom veckan höll tal tillsammans med sin "ilskeöversättare" Luther (Keegan-Michael Key) har spridits långt bortom de få som har sett humorserien Key & Peele, där Luther först såg dagens ljus.

Se Key & Peele, med Keegan-Michael Key och Jordan Peele!

Vassast i år på korrespondentmiddagen var när Cecily Strong från Saturday Night Live sa: "... Secret Service är den enda grenen av polisen som klandras om en svart man blir skjuten."

Pappershögen på skrivbordet blir allt mindre. Snart kan jag äntligen gå ut och möta våren. Den kalla, regniga våren. Eller inte. Det är ganska skönt här inne också. Och dvd:erna med Michael Manns tidiga filmer funkar fortfarande.

Jag står stadigt i vardagsrummet, med blicken riktad mot det förgångna. Det är inte så dåligt som det låter. Men jag undrar hur det kommer att gå för flickan på tåget. Och för hennes jämnåriga i Kramfors.

PLUS

Att plocka fram vhs-spelaren, leta fram rätt sladdar och koppla den till tv:n – och se att de gamla banden funkar. Bilden är inte gnistrande skarp och färgerna är grälla, men det funkar.

MINUS

Michael Mann har tappat det. Hans första film sedan 2009 har de vanliga snygga bilderna över storstäder och mäktiga elektroniska ljudmattor, men i övrigt liknar Blackhat mest en lökig tv-thriller.

Mer läsning

Annons