Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En rolig utmaning

/
  • Lorne de Wolfe kommer med Hansson de Wolfe United till Sundsvall den 18 oktober.

Hansson de Wolfe United slog igenom på 1980-talet med fem kritikerrosade skivor som alla sålde guld.
Den 18 oktober står de på Tonhallens scen.

Annons

Lorne de Wolfe och Dick Hansson bildade 1979 bandet Hansson De Wolfe United. De fick ett genombrott direkt med första skivan "Iskalla killen, full av mänsklig värme".

Efter ett långt uppehåll släppte gruppen 2010 skivan "Elektriskt blått" och följde upp den med en hyllad turné. I morgon kommer den nya plattan "Själen vill ha sällskap", sedan är det dags för en ny turné som kommer till Sundsvall och Tonhallen den 18 oktober.

– Det ska bli kul. Jag tror inte att jag har spelat i Sundsvall. Det ska vara länge sedan i sådant fall, säger Lorne de Wolfe.

För fyra år sedan tyckte trummisen Per Lindvall att Hansson de Wolfe United skulle göra en platta och turné.

– Det gick väldigt bra. Det var som om vi började från scratch, allt kändes nytt. Det var en rolig utmaning, säger Lorne de Wolfe.

Den här turnén, som har premiär på Rival i Stockholm den 14 oktober, är koncentrerad till två veckor men han öppnar för en fortsättning.

– Alla musiker som är med är väldigt upptagna. Det här var luckan som fanns.

Lorne de Wolfe jobbar till vardags som art director, något han har gjort under hela sin musikaliska karriär.

– 1980 fick jag ta tjänstledigt. Jag ville inte vara i händerna på skivindustrin och vara tvungen att turnera för att överleva. Jag har aldrig legat på ett skivbolag. Nu förtiden gör de flesta så, säger han.

På nya skivan "Själen vill ha sällskap" arbetar han på samma sätt som han alltid har gjort.

– Principen är den samma. Jag letar harmisar som jag tycker att jag inte har gjort förut. Jag binder ihop det med en melodi och på slutet kommer texten. Den måste integreras med varenda ton. Texten är nästan det svåraste, säger Lorne de Wolfe.

Just hans texter är ofta allmängiltiga. Enligt honom själv är det inte nattsvart, men det är verkligheten. Ett exempel är "Existens maximum" från 1981.

Har vi nått dit?

– Jag är optimist i grunden. Det är färre fattiga i världen och så vidare. I tidningar är det olyckor och elände som trummas ut. Människan kan inte förgöra sig själv, nu har vi råd och kunskap att ta hand om saken, säger han.

Mer läsning

Annons