Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Revy som vill förmedla glädje

/
  • Kattis Melander och Kicki Andersson på vingliga klackar på jakt efter en karl i älgskogen.
  • Byarevyn, I valet och kvalet, Skönsbergs Folkets hus. Kicki Andersson, Lacke Svensson, Kattis Melander, Nizze Lindholm, Suzanne Olsson, Micke Jonsson levererade.
  • Broavgiften på Sundsvallsbron skämtade Kattis Melander och Nizze Lindholm om.
  • Kattis Melander, Micke Jonsson, Nizze Lindholm, Kicki Andersson, Lacke Svensson och Suzanne Olsson
  • Byarevyn, I valet och kvalet, Skönsbergs Folkets hus. Micke Jonsson, Suzanne Olsson, Nizze Lindholm, Kicki Andersson, Lacke Svensson och Kattis Melander.
  • Lars-Olof

Byarevyn/I valet och kvalet
Skönsbergs Folkets hus
Nyårsafton

Annons

Kärlek, skratt och glädje. Det vill årets upplaga av Byarevyn förmedla när man intar Skönsbergs Folkets hus med nyårsrevyn I valet och kvalet.

Efter 27 nummer och tre timmars underhållning är det lätt att gå hem road. Byarevyn avhandlar nya bron, rikspolitiken och världshändelser. Ofta med finess och finurliga ordvändningar, som inte alltid går hem hos publiken. I många låttexter får temat om kärlek ta plats. Om det sen är kärleken till ekologisk mat eller till medmänniskorna som avhandlas, det är inte huvudsaken.

I årets upplaga har man sparat in på den fysiska komiken, vilket jag beklagar. För när den väl är med så levererar ensemblen riktigt bra. Ofta är det Kicki Andersson som står i centrum. Första aktens höjdpunkt, en sketch med titeln Buskis, blir extra bra med Anderssons vingel på höga klackar. Aldrig har en tur till älgskogen fått ett sådant slut.

Micke Jonsson gör genomgående fina insatser. Att iklädd tanga lyckas förmedla komisk förvåning över en sångtext och att trovärdigt spela skengravid i åttonde månaden kräver sin revyartist. När Jonsson dessutom levererar utklädd till Conchita Wurst visar han hur helgjuten hans talang är. Också Lars-Olof Svensson strålar i flera nummer. Inte minst i en härlig dialektparad från söder till norr.

I andra akten tycker jag revyn upprepar sig för mycket. Tre sketcher som handlar om missförstånd är två för många. Även om ämnena är olika är det för likartade situationer. Här hade jag gärna satt saxen i manus och även önskat mig en hårdhäntare regi. Överlag är det de lokala texterna som jag tycker bäst om. Det gäller både sketcher och sånger. Mer av det, tycker jag, i en byarevy.

Tajmingen sitter inte alltid under premiären. Men även när ensemblen kör i diket så behåller Byarevyn fokus på målet. Att underhålla publiken. Några nummer verkar också ha skrivits om ända in på genrepet. Om texten då inte sitter må vara hänt.

Eva Nilzon

Mer läsning

Annons