Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Naturfilmaren och samhällsdebattören Stig Wesslén

/

Erland Mårald och Christer Nordlund: Kamerajägaren - Stig Wessléns skildringar av naturen och det samiska
Kungliga Skytteanska Samfundet

Annons

Stig Wesslén - är namnet bekant? Den frågan ställer Erland Mårald och Christer Nordlund i boken "Kamerajägaren, Stig Wessléns skildringar av naturen och det samiska".

Precis som Erland Mårald och Christer Nordlund hade inte heller jag hört talas om Stig Wesslén (1902-1987). Men de fantastiska skogsbilderna i filmen om Ronja Rövardotter hade jag ju sett.

Bilderna är hämtade från Wessléns film "Den levande skogen" (1966). Ett exempel från Stig Wessléns mångskiftande gärning som naturfilmare, författare och framför allt samhällsdebattör.

Wesslén utbildar sig från 1928 till 1930 till forstmästare på Skogshögskolan i Stockholm. Under studietiden skriver han artiklar i Svenska Dagbladet om tjuvjakt, torrläggning av våtmarker och hotande skogsbruk.

1930 kom boken Träskets aristokrater. Han skriver i boken att han vill (…)väcka litet förståelse för det vildas rätt och för den orörda naturens nytta och nöje även för en kulturmänniska (…)

Året efter skriver han ett avtal med bland annat Svenska Dagbladet samt med A/B P.A. Norstedt o Söners filmavdelning om fri nyttjanderätt till en filmkamera och gratis film. Han gör en dokumentärfilm om örnar, Ardnas - Nordfjällets kung.

De många resorna i den svenska fjällvärlden gör honom uppmärksam på samernas situation. Det är en brytningstid och många renägande samer tvingas till andra näringar i samband med vattenkraftsutbyggnaden och andra samhällsförändringar.

Wesslén följer Sirkas samebys flyttningar under åren 1942 till 1948 för att dokumentera det gamla levnadssättet. 1949 kommer filmen "Från vinterviste till sommarfjäll" och barnfilmen "Sampo Lappelill".

Under åren 1930 till 1949 gör han flera dokumentärfilmer, ett antal kortfilmer, skriver böcker och tidningsartiklar. Långa föreläsningsturnéer tar honom till Österrike, Tyskland, Tjeckoslovakien, Schweiz och Holland.

I boken Kamerajägaren analyseras Stig Wessléns stora produktion ur flera perspektiv. Bland annat om hans civilisationskritik och ideologiska tendenser. Några av medförfattarna är Sverker Sörlin, Patrik Lanttto och Kajsa Kouljok.

Stig Wesslén påverkades självklart av den tid han levde i. 1900-talets första hälft var en tid för stora samhällsomdaningar både inom politiken, litteraturen och konsten. Samtidigt fanns en önskan att söka sig tillbaka till det ursprungliga.

Många konstnärer reste till vildmarken i Lappland under denna tid, i Tyskland bildades vid seklets början Wandervogel-rörelsen med dess betoning på det enkla livets värden. I europeisk och nordamerikansk litteratur hyllades människan, mannen, som ville tillbaka till naturen.

Stig Wesslén deltog säkert i samhällsdebatten och tog intryck av åsikter som ville bevara natur och kultur. En ibland konservativ hållning som man kan ana att han senare reviderade på många punkter.

För riktigt nära huvudpersonen kommer man aldrig i boken. Istället är det som att blicken hela tiden vänds mot alla böcker och filmer som han producerade under sitt långa liv. Med en natursyn som känns oväntat modern.

För frågan om bland annat det intensiva skogsbruket och rovdjurspolitiken är idag precis lika aktuell som på 1920 och 1930-talet. Och precis som då söker sig människan tillbaka till ursprunget i den orörda naturen.

Fotnot: Filmen "Från vinterviste till sommarfjäll", visas på Ájtte – Svenskt fjäll – och samemuseum i Jokkmokk. På Ájtte finns också en stor del av Stig Wessléns arbetsmaterial, bland annat dagböcker från åren 1930 till 1981 , korrespondens samt föreläsnings, radio, bok – och filmmanus.

Mer läsning

Annons