Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Otåliga Johnossi vill ut i världen

Annons
Johnossi från Stockholm har bara funnits i två år och släppte första plattan i januari. Ändå spelar de på nästan alla de stora festivalerna i sommar. Nu siktar bandet, som drivs av sin otålighet, på utlandet.

- Det betyder inte att allt måste gå fort, men det får aldrig stå stilla för länge heller, säger trummisen Oskar Bonde.


Det är inte mer än ett halvår sedan Johnossi från Stockholm släppte sitt självbetitlade debutalbum. Det hindrar inte den hyllade trum- och gitarrduon från att täcka in de stora musikfestivalerna Hultsfred, Storsjöyran, Arvika och Roskilde. Bland andra. Men "nöjda" är inte ett ord som beskriver Johnossi. Snarare otåliga. De vill ha mer och det snarast.

- Jag vet inte, vi kanske har börjat bli bortskämda vid det här laget, men vi hade hoppats på några fler festivaler. Emmaboda kanske, säger gitarristen, sångaren och låtskrivaren John Engelbert.

Nu har visserligen hyllningarna till bandets ruffigt smutsiga sound haglat rätt rejält sedan skivsläppet. De har redan nämnts som ett av få band som kan förena U2- och White Stripesfansen, de har kallats sensationella och de har spelat flitigt på mängder av scener runt om i landet. I samband med Roskildespelningen den 29 juni ska de medverka på en dvd som arrangörerna spelar in för att marknadsföra skandinavisk musik. Till hösten hoppas de att en utlandslansering ska komma i gång. Går allt enligt planerna kommer albumet att släppas över hela Europa.

- Ja, det har varit målet hela tiden. Man kommer bara till en viss gräns i Sverige. Det är kul att kunna ha en grund i Sverige men man orkar inte vänta för länge heller. Det är ändå ett ganska litet musikland, säger trummisen Oskar Bonde.

Johnossi är den typen av band som brukar tilltala den musikintresserade indiekretsen, men själva tar de avstånd från alla undergroundideal och ser fram emot att storbolagen hör av sig och chansen att göra en högbudgetvideo i stället för en hemmagjord.

- Vi vill ju bli ett stort band och har inga ambitioner att vara ett litet undergroundband. Jag tycker att konst och framgång kan gå ihop. Vi är inga indiefreaks. Indievärlden är ofta mer snobbig och smal än mainstreamvärlden, det finns så strikta regler för hur man till exempel ska marknadsföras. Som att man egentligen inte bryr sig om framgångar och det är motsägelsefullt, säger John Engelbert.

Små fragment och pusselbitar som i framtiden kan bli nya låtar ligger just nu och väntar på att bli ihopsatta i duons studio i Stockholm. Även om det ännu är långt till en ny skiva, antyder de att de är intresserade av ett hårdare sound i framtiden. De talar också om vikten av att inte jobba efter några färdiga regler utan att koncentrera sig på att göra bra låtar. Det enda de inte lär rucka på är sin sparsamma bandsättning.

- Det är mycket av en lathetsgrej. Jag tror aldrig att vi skulle orka ta in fyra-fem musiker och skriva arrangemang till dem. Sedan tror jag att vi är rädda för att förlora grejen vi har om vi skulle ta in flera människor, säger John Engelbert och får medhåll av Oskar Bonde:

- Ja, att magin skulle försvinna mellan oss. I alla band bygger det ju på kemi mellan bandmedlemmarna. Är man arga på varandra spelar man inte bra tillsammans. Och om man inte kommer överens på ett personligt plan eller inte har så mycket gemensamt kan det ju bli svårt att prata musikaliskt också.

I dag (torsdag) börjar Hultsfredsfestivalen, som blir 25-årige Oskar Bondes första någonsin. På fredag äntrar Johnossi Stora Dansbanan för att spela. De laddar mest genom att titta på de andra banden.

- Ett tecken på att man gör en bra spelning är att man får en utanför kroppen-upplevelse. Jag ser att händerna rör sig automatiskt, jag inte behöver tänka på vad som händer. Jag kan stå och tänka på något annat och det sköter sig självt. Det kanske är för att vi jobbat in den delen i hjärnan så mycket att man till sluta kan trycka på play.

Blir det inte risk för att det går på rutin då?

- Dit får man ju aldrig komma. Sådana där upplevelser är ganska kortvariga och det gör att man slappnar av på ett annat sätt och kan ge ytterligare en minut, säger Oskar Bonde. (PM)


Turnéplan:

17 juni Hultsfredsfestivalen

29 juni Roskildefestivalen

13 juli Kulturhuset, Stockholm

16 juli Arvikafestivalen

29 juli Storsjöyran

6 augusti Augustibuller i Lindesberg

20 augusti Grusrocken i Virsbo

25 augusti Malmöfestivalen

Mer läsning

Annons