Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På rockig resa utan slut

Annons
Det är fortfarande "Rocking all over the world" som gäller för det evigt tunggungande Status Quo. Nya skivan "The party ain´t over yet" kommer ut den 19 september och bandet förnekar sig inte utan kör fortfarande samma gamla boogierock.


Det blir inte någon jobbig stämning under intervjun när Status Quos ovilja att förnya sitt musikaliska uttryck kommer på tal. Tvärtom är sångaren Francis Rossi och gitarristen Rick Parfitt väl medvetna, och faktiskt också stolta över det. De har ju trots allt skapat ett helt eget sound. Ett sound som inte är uttänkt utan bara infinner sig när de spelar gitarr tillsammans.

- Jag fattar fortfarande inte varför många frågar hur vi får till det där "Quo-soundet". För oss är det helt naturligt. Och jag ursäktar inte att varje platta låter likadant, för de gör de ju. Vi är där vi är i dag tack vare vårt sound, varför skulle vi ändra på det? Jag är stolt över att vi har skapat det här soundet, säger Rick Parfitt.

"The party ain´t over" är Status Quos 33:e skiva i ordningen. De firar 40 år som band i år och de säger själva att nya plattan är deras bästa på väldigt länge. Och även om många av deras kännetecken finns där så levererar de också en del relativt melodiösa spår på skivan.

- Jag tycker att nya skivan är väldigt "up to date". Många av de band som finns kvar sedan 70-talet låter så mossiga, men jag tycker faktiskt att vi har lyckats skapa en modern skiva, säger Francis Rossi.

Han och Rick Parfitt är de enda kvarvarande originalmedlemmarna i Status Quo. De har umgåtts i bandet sedan i mitten av 60-talet. Tillsammans har de gjort över 6 000 spelningar, legat sammanlagt åtta år på den engelska hitlistan och tillbringat 32 år i turnébussen. Men ändå verkar de inte känna varandra utan och innan. Mitt under intervjun reser sig Francis Rossi upp och hämtar kaffe. Han frågar Rick Parfitt hur många sockerbitar han vill ha och om han vill ha mjölk i kaffet.

- Ha ha, det här är första gången han hämtar kaffe åt mig på 30 år, så han har väl glömt. Vilka rockers förresten "hur många sockerbitar?", säger Rick Parfitt tjejig röst och skrattar.

- När jag tänker på alla år som gått så blir det nästan lite skrämmande, säger Francis Rossi och skrattar. Och visst händer det att man står där bakom scenen och tänker "jag klarar inte det här i dag". Men så fort man kommer ut på scenen och det där värsta släpper så är det ju fantastiskt, fortsätter han.

Rick Parfitt håller med. Han säger att det är så oerhört belönande att stå inför 20 000 personer och se hur folkhavet hoppar upp och ned.

- Vi ger verkligen allt på scenen. Och när vi är klara så är det med känslan av att uppdraget är utfört. Vi har gett dem det de vill ha och det är en otrolig känsla. Det är som en drog - vi har ett fantastiskt jobb, säger han.

De hävdar att deras energi genom alla år har kommit från hjärtat och det faktum att de ger allt året runt. Men det var inte förrän Rick Parfitt följde med sin son på en konsert med Foo Fighters som han insåg hur det var att ta del av energin från den andra sidan.

- Jag tittade på publiken runt omkring mig och såg hur alla hoppade och skrek. Jag sa till min som att "det här är fantastiskt - vilket gensvar de får". Min son svarade "det är så här det är när ni spelar också". Och plötsligt förstod jag. Det var en så fantastisk känsla att stå där i publiken och se Foo Fighters ge allt och hur publiken gav tillbaka.

När denna intervju är över väntar nya. Sedan bär det av till Holland och efter det Sydafrika. Evighetsmaskinen fortsätter att rulla på och för Rick Parfitt, Francis Rossi och de andra i Status Quo lär den fortsätta ett bra tag till.

- Om jag skulle vakna upp i morgon och bandet inte fanns skulle det kännas hemskt. Det skulle vara så tomt, det här är ju mitt liv, säger Rick Parfitt. (PM)

Mer läsning

Annons