Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pippi dansar in i Operans finrum

Annons
När Pippi Långstrump dansar balett på Operans stora scen slipper hon snurra runt på tåspetsarna. Det är som sig bör skurborstar och stora dojor som gäller. Hiphop, bugg och jazz är Pippis musik. Det är bara när hon vill försöka vara som andra som hon tar klassiska steg.


Inte sedan 1954 har en svensk helaftonsbalett till originalmusik haft premiär på Kungliga operan. När det så drar ihop sig till urpremiär den 12 maj är det vårt lands mest älskade litterära figur som ska se till att hela havet stormar.

- Särskilt klassiskt blir det inte, snarare en dansföreställning där Pippi rör sig fritt mellan stilarna. Hon rör sig över scenen i en mix av jazz, bugg, hiphop, breakdance och hawaiidans när hon besöker kuridutterna, säger Pär Isberg, koreografen bakom verket.

Pippis välanpassade vänner Tommy och Annika rör sig i ett lugnare tempo. Prussiluskan, som ständigt har ögonen på den självuppfostrade ungen som ställer till oreda, markerar sin anständighet genom att dansa på tå.

- Hon och andra skötsamma står för konventionen så för dem passar den klassiska tekniken. Det är bara när Pippi tröttnar på att vara avvikande, går på kaffekalas och försöker uppföra sig som hon snör på sig tåskorna.

Det går inte så bra. Pippi rör sig bakvänt och osynkroniserat, som om hon har fel på maskineriet som styr armar och ben.

- För Pippi är det helt naturligt att gå baklänges och upp och ner. Det gör dom i Indien, säger hon, och ljuger som en borstbindare. Jag tycker att man kan se henne som en konstnär som kan måla utanför konventionerna, som har ett eget språk, säger Pär Isberg.

Att göra balett av en figur som är så starkt förknippad med Astrid Lindgrens böcker, filmerna och den musik som redan finns har inte varit det lättaste. Pär Isberg och Carl Dyall, som har varit assisterande koreograf, lärt dansarna snurra på rygg och andra hiphoptrick, har fått bygga upp en egen fantasivärld från grunden.

- Vi har ansträngt oss att inte göra henne endimensionell. Pippi är ensam i världen utan några föräldrar hos sig, en känsla som säkert alla skilsmässobarn känner igen sig i. Vi har lyft fram vissa av de mer undanskymda bitarna i historien, berättar Pär Isberg.

Så låter han till exempel Operans Pippi få besök av sin mamma. I boken nämns hon bara i en enda mening där Pippi säger att hennes mamma sitter i himlen och tittar på henne genom ett hål.

Pippis pappa kapten Efraim, Tommy och Annika, Prussiluskan, poliserna Kling och Klang, bovarna Dunder-Karlsson och Blom. Alla de välkända karaktärerna dansar på Operan. Föreställningen rymmer 21 roller vilket är ovanligt många i en balett.

- Vi har också tagit med sorgligare skepnader som får liten plats i böckerna. Som tant Laura och tvillingarna Theodor och Agaton, två sjömän som gråter hela tiden. Många har trott att vi har hittat på dem, men de finns med på ett hörn i originalet.

Apan Nilsson virvlar runt på scenen nästan hela tiden. Han spelas av barn från Balettakademiens elevskola. När det gällde Pippis häst Lilla Gubben tvekade Pär Isberg länge om han skulle få vara med.

- Det var ett svårt val, en hästkostym med två gubbar i, var går gränsen innan det blir för töntigt? Å andra sidan, publiken vet att de är på teatern och hästen är en klassisk teaterkonvention. Men han får inte lika stor plats som i böckerna.

Pippis hästlyft klaras med beprövad teaterteknik. För att klara sig undan att bli gripen och anhållen får hon dansa snabbare än poliskonstaplarna Kling och Klang när hon nu inte har några tak att klättra upp på. På Operan är Villa Villekulla bara en kuliss.

- När jag börjar med en koreografi tänker jag alltid på vilka dansare som skulle kunna göra rollerna. Det sätter i gång fantasin när man ser deras personligheter och rörelsekvaliteter fram för sig, säger Pär Isberg.

Valet föll på Anna Valev och Marie Lindqvist som får snöra på sig skor i storlek 42 för att vara trovärdiga i rollen som Pippi.

Precis som till Pippi-filmerna från slutet av 60-talet har Georg Riedel gjort musiken tillsammans med Stefan Nilsson. Riedel fick rycka in när jazzmusikern Jan Johansson gick bort 1968. Denne var då precis färdig med "Här kommer Pippi Långstrump", mest älskad av alla Pippilåtar, som nu för första gången kommer att framföras av Hovkapellet.

- Vi ville ha viss igenkännlighet i musiken så därför ingår också Georg Riedels "Sjörövarfabbe". Vi får se om barnen kan känna igen melodin när den spelas av en symfoniorkester. Stefan Nilsson har gjort ett underbart hjältetema till pappa Efraim och Tommy och Annika har också fått egen musik.

Att Pippi skulle passa som balett insåg balettchefen Madeleine Onne när hon såg Pär Isbergs koreografi till "Hans och Greta" i Köpenhamn för några år sedan. Efter premiären på Operan återvänder han dit för att göra en dansföreställning byggd på flera av H C Andersens sagor som Det Kongelige i höst sätter upp som en del i Andersen-jubileet. (PM)

Mer läsning

Annons