Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rolig nostalgitripp med punkigt tjejband

Tjenare kungen Regi: Ulf Malmros I rollerna: Josefin Neldén, Cecilia Wallin, Joel Kinnaman, Cissi Wallin, Kjell Bergqvist m.fl.

Annons
Året är 1984. Abra (Josefin Neldén) är punkare i lilla bruksorten, som befolkas av raggare. Inte populärt att se annorlunda ut där inte, och till slut får Abra nog och flyr till Göteborg. Där startar hon punkbandet Tjenare kungen tillsammans med sin nyfunna väninna Millan (Cecilia Wallin). De lovar varandra att en singel ska släppas till jul, och att inget får stå i vägen. Inte minst killar, för då blir det alltid problem.
Självfallet dyker charmige Dickan (Joel Kinnaman) upp, och triangeldramat är ett faktum. Samtidigt som vänskapen knakar i fogarna fortsätter de att jobba för att få spelningar, vilket innebär en hel del repande och smörande för slemma rockklubbägare.
Ulf Malmros är en regissör som blandar högt med lågt. Tv-serierna Rapport till himlen och Silvermannen var stundtals genialiska, liksom den oerhört roliga och energiska Smala Sussie. Men sen har han även gjort kompetenta men småtråkiga historier som Bäst i Sverige och Den sista sommaren.
Tjenare kungen hamnar mittemellan. Infallen är inte så många som i \"Sussie\"; likaså är lekfullheten med kameran frånvarande. Den inte speciellt upphetsande historien är okonstlat berättad. Konflikterna mellan tjejerna är snabbt övergående och det mesta löser sig väldigt enkelt. Men Cecilia Wallins och Josefin Neldéns samspel är trovärdigt, där har Malmros definitivt hittat två skådisämnen som kan bli riktigt stora.
Svårare har jag med de enorma klichéerna. Som Dickans författardrömmar; att han ska skriva en generationsroman och har Lundell som husgud. Eller raggarna med en flaska hembränt i bakfickan och neandertal-stil, och klubbägaren som motprestation för att boka tjejbandet drar ner sina brallor och ber Abra att \"prata lite i micken\".
Nu blir det främst en smårolig nostalgiresa för oss som var unga i början av 80-talet, och en påminnelse hur gräsligt det decenniet egentligen var, såväl kläd- som musikmässigt.

Mer läsning

Annons