Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skådespelarkonst på högsta nivå

Filmstaden (Draken): Köpmannen i Venedig Regi: Michael Radford I rollerna: Al Pacino, Joseph Fiennes, Jeremy Irons, Lynn Collins med flera

Annons
(4 ST)
Med sentida facit i hand framstår Shakespeares Köpmannen i Venedig som en problematisk, för att inte säga djupt kontroversiell pjäs. Den kan dels avnjutas som en klassisk lustspelskomedi med många förväxlimgar och förvecklingar, alla i kärlekens teckan. Dels har den i porträttet av titelpersonen en klart antisemitisk framtoning.
Shakespeares grundläggande storhet ligger i den totala närvaron hos alla de gestalter han ger ord och röst åt. Hans fenomenalt uttrycksfulla blankvers skapar goda möjligheter för de bästa av skådespelare, att förvalta hans briljanta replikföring till levande kött och blod.
Al Pacino är sedan länge dokumenterad som en skådespelare med både brett och djupt uttrycksregister. Med sin klassiska bildning kan han ge fullgod rättvisa åt en skådespelarkonst på högsta nivå, en konst som förenar det nutida och det sedan länge förflutna.
I engelske regissören Michael Radfords välgjorda, välspelade och texttrogna filmversion av Köpmannen i Venedig är Pacino rent ut sagt fantastisk i gestaltningen av titelrollen. Med suverän behärskning av det klassiska blankversspråket gör han ett gripande porträtt av den rike och ondskefulle judiske köpmannen Shylock, som i det sena 1500-talets Venedig begär ett skålpund kött som borgen i ett lån till en kristen köpman.
När lånet sedan förfaller utkräver Shylock vid rättegången sin rätt att själv skära ut skålpundet ur den kristnes kropp. Det hela ställs alltså på laddad dramatisk spets, med inslag av djup mänsklig tragedi, speciellt i det rättsliga villkoret att inte en enda droppe blod får spillas vid utskärningen.
Men som så ofta hos Shakespeare löses slutligen allt till det bästa, med hjälp av ung och äkta kärlek. Shylocks dotter Jessika, som flytt från sin far och tagit med sig hela hans förmögenhet i guldpengar, får den hon älskar och älskas av och även alla andra älskande får här varandra. Shylock själv kommer, efter det att hela hans värld rasat samman, till insikt om att hämnd inte föder något gott. Pacino har då redan lyckats med konststycket att, mitt i allt det tragiska och allt det judefientliga, skapa en viss förståelse för Shylock och hans kusliga hämndlystnad
En högt begåvad ensemble kring storstjärnan Pacino, en bildvacker och atmosfärladdad äkthet i återgivningen av det dåtida Venedig, en tidstrogen musik och en god trohet mot Shakespeares geniala förlaga: allt detta tillsammans gör Köpmannen i Venedig till en film väl värd att ta till sig och påverkas av.
Henry Lundström

Mer läsning

Annons